Grönarealisten

                   



Jag såg spiderman 3 i söndags och måste tyvär säga att jag inte blev särskilt imponerad. 3/5 i betyg högst.

Problemet var att Raimi försökte trycka in alldeles för mycket i den. Det går liksom inte ha med tre superskurkar i en och samma film. Ingen av dom blir särskilt väl utvecklade och allt blir bara blag. Actionscenerna var helt ok dock.

Två saker störde mig mest. Det ena är venom. Som gammal spindelmannen läsare så har valet av skådespelare till venom stört mig hela tiden. Venom är i serietidningen OERHÖRT muskulös. Han är grov som ett as helt enkelt. Karaktären är till och med en styrkelyftare. I filmen spelas venom av 70's show Topher Grace. Ingen kan beskylla han för att besitta muskelmassa. Topher ger ett alldeles för mesigt intryck för att kunna spela venom!
Som en av de populäraste superskurkarna så borde Raimi gett Venom mer utrymme och låtit en ordentligt skådespelare spela venom. Mer karaktärsutveckling osv.

Det andra som stör mig är Harry's helvändning på slutet. Han tar samma drog som sin far gjorde för att få sin superstyrka. Men drogen gör en också till en psykopat. Hur i helsike kan då Harry helt plötsligt bli en jätte snäll och rar ängel på slutet som modigt offrar sitt liv för spindelmannen? Det funkar inte. Hela den tvisten i handlingen är inkonsekvent med film 1.

De sista 45 minuterna av filmen är sentimental smörja helt enkelt men lite schysst action inslängt.

Sevärd men inte något som kommer fastna i minnet. 

Nåja det var iallafall lite underhållningsvåld och jag ångrar inte att jag såg filmen. Men X-men triologin är ännu det bästa exemplet på hur man ska göra film av superhjälte serietidningar. Fast jag kanske bara tycker så för att jag aldrig läste x-men som liten och därmed inte har några förutfattade meningar.