Grönarealisten

Jag tycker det finns alldeles för få människor i denna världen som lider av ett släng storhetsvansinne och narcissism. Ja menar varför ska man gå runt i världen och tro att man inte kan göra något storslaget. Sen får historien utvisa ifall man hade storhetsvansinne eller ej. För om man har ett släng storhetsvansinne men samtidigt lyckas göra något stort, då var man nog inte vansinnig eller?

Mitt lilla släng av narcissism är att jag verkligen vill göra en skillnad i världen. Efter att jag dött ska folk säga "Den där Simu han var allt en xxxxx", där xxxxx kan utbyttas mot lämpligt adjektiv. Förhoppningsvis inte "skitstövel av ofantliga proportioner" men man vet ju aldrig?

Mina världsförändringsplaner har haft lite olika skepnader genom årens lopp. När jag var en liten tjock nörd fascinerad av rymden under mellanstadietiden så ville jag vara den första som kom på hur man ska resa snabbare än ljuset och öppna universum åt oss dumma hårlösa apor. Den iden är ju rätt duktig krossad kan jag påpeka men det var en fin tanke! Ack så optimistisk man var när man var ung och dum och inte insåg att mycket finare hjärnor har arbetat på de ideerna under väldigt lång tid utan att komma på något vettigt.

Vad ska man då göra istället för att förändra världen, rymden finns ju alltid kvar förstås och det finns en hel del saker man kan göra för att revolutionera hela rymdfarten. Men nu lever man trots allt i sverige där vi satsar i runda slängar hela 5 öre på rymdforskning, inte heller är något annat land särskilt intresserad av inovativa tekniker. Det handlar om att trycka ut en promille mer effekt ur kemiska raketer, en gammal teknik som för länge sedan nått sina utlimata begränsningar. Att hålla på med det vore lika inspirerande som att försöka trimma en gammal amazon.



Vad finns kvar då? Energisektorn givetvis, det är dags att revolutionera energisektorn. Helst då genom att konkurrera bort olja och kol. En omöjlig uppgift? Det är där en släng av storhetsvansinne kommer in! Jag vill sitta med en fet cigarr i toppen av ett torn som på bilden ovan, som förövrigt är ett förslag på hur Gazproms nya huvudkontor ska se ut, snacka fet vision! Allt man behöver göra trots allt är att starta ett företag och lansera en revolutionerande ide som är billigare, flexiblare, enklare och pålitligare än dagens energikällor. Sen ska man överleva nog länge och ha nog mycket startkapital för att kunna hindra att någon annan girig fan lägger sina flottiga fingrar på ens ide. Låter inte så svårt egentligen?

Det finns en energikälla vars potential man knappt skrapat på hittils på grund av industriell slöhet och övernitiska regelverk, men en energikälla med gott om plats för inovationer som i grunden kan förändra många verksamheter. Energikällan är givetvis kärnenergi. Lyckas man utveckla en reaktor med dessa egenskaper.

* Nog flexibel design för att kunna byggas i allt från 10MWe till flera hundra MWe med elproduktionskostnader som är konkurrenskraftiga med dieselgeneratorer och gasturbiner och som dessutom har betydligt lägre kapitalkostnader per MWe än dagens reaktorer.

* Passivt säker i alla lägen, eliminera total behovet av alla aktiva säkerhetssystem!

* Hög outlet temperatur så att den kan användas för olika ändamål. Tex avsaltning av vatten, processvärme till olika industrier, lokal vätgasproduktion, fjärrvärme ect. Den ska även kunna användas istället för dieselmotorer på fraktfartyg.

Utvecklar man en sån reaktor då är de första miljarderna nära. Då är enda hindret den ohyggliga byråkratin och de absurda reglerna. Men det kan man altid övervinna. Några förslag på hur man ska få vattenfall eller EON att investera runtikring hundra miljoner?