Svar till Daniels kommentar
Daniel,
Tack! Kul att höra att du gillar min blogg :)
Inlägget om metan är ett sådant inlägg där jag gör något jag brukar banna andra för, glida in i ett fält där jag inte har någon som helst egen expertis. Så det är fullt möjligt att jag svamlar en del. De faktorer du nämner som kanske förklarar varför metanhalterna stabiliserats, man kan förmodligen förvänta sig en större industrialisering runt ekvatorn. Kommer det innebära att metanhalterna långsiktigt kommer börja sjunka. Finns det några naturliga sinks för metan? Eller försvinner metan enbart genom att det bryts ned kemisk i atmosfären? Isåfall hur väl känner man till de processerna? Det hade varit intressant om man kunde beräkna ut den atmosfäriska jämviktsnivån för varje utsläppsnivå fast jag antar att det är för komplexa system för att man enkelt ska kunna göra det?
Det du skriver om biologiska system håller jag helt och fullt med om. Vi kan inte plocka hur mycket som helst från naturen och förvänta oss att inget ska hända, det är just därför jag vill att mänskligheten i så stor utsträckning som möjligt ska "separera" sig från naturen. Kortsiktigt är det givetvis omöjligt, när jag tex föreslår avsaltning av vatten, odla kött, hydroponiska odlingar ect så talar jag oftast om ett perspektiv kanske hundra år in i framtiden.
Den framtid jag vill se att vi ska gå mot är en där kött odlas, näringsämnena till odlingen kanske kommer från algfarmer med specialdesignade alger för syftet, fisk får vi från ekologiska fiskodlingar, vattenbristen har lösts genom storskalig avsaltning, alla kolväten får vi från grödor eller alger specialdesignade för det syftet ect.
Jag är fgivetvis medveten om att det finns ENORMA hinder på vägen för att vi ska ta oss dit och att det är väldigt mycket sci-fi över det hela. Men som jag ser det så har vi inget val annat än att överkomma de hindrena. Det andra alternativet, att leva i total "harmoni" med naturen(så som tex extremgröna verkar vilja) och enbart förlita oss på det naturen producerar innebär i realiteten att 5 miljarder människor måste bort. Min vision är med andra ord den raka motsatta, att leva helt skild från naturen. Endast så kan vi fortsätta en exponentiell teknisk utveckling utan att förstöra allt. Om vi ska kunna ha en värld där det bor 9 miljarder människor som alla vill leva ett drägligt liv så måste vi helt enkelt göra om alla produktionsmetoder från grunden, men det är nog "lättare" än att försöka förmå 9 miljarder människor att frivilligt konsumera mindre. Det ena är en teknisk utmaning av ofantliga proportioner och det andra kräver att mänskligheten ändrar sitt beteende i grunden.
Utifrån den visionen så försöker jag fundera ut hur man ska agera idag för att accelerera utvecklingen åt det hållet. Därför så är jag emot olika slags "konsumtionsbestraffningar" eftersom konsumtionen är det som driver utvecklingen. Däremot är jag inte emot skatter, men det beror helt på hur de implementeras. Om en produkt ska beläggas med en skatt för att produkten är miljöskadlig så måste skatten vara skapad på ett sådant sätt att den stimulerar produktionsmetoder som kan producera samma produkt med en lägre miljöpåverkan.
Därför är jag emot att bara överlag beskatta tex varje kilo kött med x kronor, eller för den delen diesel eller vad som helst annat, en sådan skatt bestraffar enbart konsumtionen utan att göra något åt produktionssidan men värst av allt så förhindrar en sådan skatt nya inovativa produktionsmetoder. Om skatten ska uppfylla syftet att stimulera miljövänliga produktionsmetoder så måste den baseras på en ordentligt internalisering av de externa kostnaderna baserat på grundliga livscykelanalyser. Ett enhetligt system måste utvecklas där man kan koppla en konkret kostnad till varje miljöpåverkan. På sätt och vis en vidareutveckling av ExternE som är en riktigt bra början. Jag förstår givetvis hur enormt svårt en sådan grej är att göra, att sätta ett pengarvärde på ett ekologiskt fotavtryck. Men så länge det sker på ett enhetligt sätt och alla produkter bedöms utifrån den grunden så kan det fungera.
I ett sådant system så kan man ha två identiska köttstycken eller två liter diesel där skatten på ena är skyhög medans skatten på andra är väldigt låg. Helt beroende på hur man producerat köttet/dieseln. Straffa de dåliga produktionsmetoderna, inte produktkonsumtionen! Dessvärre så är det mycket enklare att bara smälla på en skatt som bestraffar konsumtion för att kortsiktigt sänka just konsumtionen och därmed minska miljöpåverkan. Men en sådan skatt blir då enbart en ny kassako för staten utan att egentligen göra något åt det som i mina ögon är huvudproblemet.
Jag vill ta vatten som ett exempel på ett problem jag tror är fullt lösbart i ett hundraårsperspektiv. Om man går enligt IAEA's siffror /1/ för avsaltning av vatten med kärnkraft så kan krävs det en megawatt installerad elektrisk effekt för att avsalta 3,33*10^3 kubikmeter vatten per dag. Världens konsumtion av vatten för alla syften är 1,07*10^10 m^3 per dag /2/. Det krävs alltså i runda slängar 3 terrawatt installerad effekt för att förse hela världens vattenbehov. Världens totala energikonsumtion är idag 15 TW /3/. Trejde källan är wikipedia vilket kanske är lite luddigt, men duger till detta exemplet.
Det krävs alltså "bara" ungefär 20% av världens energiproduktion för att kunna avsalta allt vatten som behövs för all mänsklig aktivitet om jag inte gjort nån miss i storleksordningarna nu. Sen krävs det förmodligen minst lika mycket energi för att transportera vattnet ect. Men jag ser ingen anledning till att det inte kan uppnås på 100 år ifall vi skulle bestämma oss för det. Det skulle vara ett utmärkt användningsområde för intermittenta energikällor eftersom vattenproduktion inte måste vara lika konstant som elproduktion. Vi måste då fråga oss hur vi kan stimulera marknaden så att man heldre väljer att avsalta vatten än att ytterligare dränera floder och tömma aquifiers? Skatter behövs, men hur ska de konstrueras för att uppnå det syftet?
Jag hoppas detta inlägget förklarar lite mer grundligt min attityd till världens problem, vi håller nog helt och hållet med varandra om vad problemen är. Men vi kanske har olika synsätt på hur de ska lösas, fortsätt gärna kommentera mina inlägg och slå mig på fingrarna om jag skriver något riktigt korkat :)
1. http://f40.iaea.org/worldatom/Periodicals/Bulletin/Bull372/kupitz.html
2. http://www.encyclopedia.com/doc/1G1-107217747.html
3. http://en.wikipedia.org/wiki/World_energy_resources_and_consumption
Mycket intressant inlägg.
Metan och syrgas går inte bra ihop. Det vill gärna bli koldioxid och vatten, så även om metan-produktionen är betänklig så rättar problemen ganska snabbt till sig. Stoppar metanproduktionen så sjunker halten i atmosfären ganska snabbt.
Mycket intressant vad du berättar om avsaltning och energiåtgång för det.
Själv vurmar jag för att vi skulle försöka minska öknarnas areal. Genom minskad avbetning i utkanterna, genom bevattning och skogsodling. Skog avger kondensationskärnor för regn och det skulle alltså medföra att öknarna skulle få lite mer naturlig nederbörd och det i sin tur att regnen påandra håll skulle bli lite mindre våldsamma.
Mycket intressant inlägg.
Metan och syrgas går inte bra ihop. Det vill gärna bli koldioxid och vatten, så även om metan-produktionen är betänklig så rättar problemen ganska snabbt till sig. Stoppar metanproduktionen så sjunker halten i atmosfären ganska snabbt.
Mycket intressant vad du berättar om avsaltning och energiåtgång för det.
Själv vurmar jag för att vi skulle försöka minska öknarnas areal. Genom minskad avbetning i utkanterna, genom bevattning och skogsodling. Skog avger kondensationskärnor för regn och det skulle alltså medföra att öknarna skulle få lite mer naturlig nederbörd och det i sin tur att regnen påandra håll skulle bli lite mindre våldsamma.
Mycket intressant inlägg.
Metan och syrgas går inte bra ihop. Det vill gärna bli koldioxid och vatten, så även om metan-produktionen är betänklig så rättar problemen ganska snabbt till sig. Stoppar metanproduktionen så sjunker halten i atmosfären ganska snabbt.
Mycket intressant vad du berättar om avsaltning och energiåtgång för det.
Själv vurmar jag för att vi skulle försöka minska öknarnas areal. Genom minskad avbetning i utkanterna, genom bevattning och skogsodling. Skog avger kondensationskärnor för regn och det skulle alltså medföra att öknarna skulle få lite mer naturlig nederbörd och det i sin tur att regnen påandra håll skulle bli lite mindre våldsamma.
Tackar tackar, jag hoppas det inte låter som jag är alltför långt ute i molnen och luddar runt!
Att försöka minska öknars areal låter som en viktig grej, takten som öknar breder ut sig är skrämmande. Det du skriver låter väldigt spännande! Om du har länkar odyl om det så dela gärna med dig!
Jag skall skriva några rader om det här själv (med hänvisning till dig naturligtvis ) Tyvärr är jag inte särskilt väl organiserad så mina länkar är röriga. Har skrivit ut massor med papper men hittar inte själv i materialet längre. Skall försöka ta mig samman och sortera upp det.
Har läst lite kors och tvärs i din mycket trevliga och väldokumenterade blogg. Roligt med kunniga kärnkraftsmänniskor. Jag är själv positiv till kärnkraft men tycker det är trist med alla ovederhäftiga mothugg man får.