Jäkligt udda artikel
"Vi lever i en period när vår planet står och väger"
Mest udda är den konstiga listan på underskrifter, jag har väldigt svår att förstå vad serietecknare, forskare i kvinnohistoria, forskare i genusvetenskap, Göran Greider, forskare i afrikansk arkeologi(?!?) tillför artikeln. Eftersom de har noll expertis i klimatfrågan så spär de mest bara ut det budskap som miljöforskarna för fram.
Men det som gör mig grinig med artikeln är att det bara är samma gamla vanliga gnäll om problemen utan något riktigt förslag på lösning. Släng sen in några matskedar av den nu traditionella svartmålningen av konsumtionen och försöken att få västvärldens att känna sig skyldig över vår fräckhet att vi lever bra liv så har man artikeln i ett nötskal. Ska kommentera lite grejer i artikeln.
De skriver,
"Vi kan inte längre konsumera samma typ av varor som tidigare. Inte minst gäller det vad vi äter: köttkonsumtionen står för nära en femtedel av utsläppen av växthusgaser.Samhället måste se till att det kostar att släppa ut och tvinga producenterna att använda bästa tänkbara teknik för en hållbar utveckling.""
Det är ohyggligt enkelt att formulera problemet, men jag har hittils aldrig sett något förslag på hur man ska få svenska folket, eller något annat folk i världen för den delen, att frivilligt sänka sin köttkonsumtion? Förutom att beskatta det in absurdum vilket jag inte tror går hem i ett demokratiskt land.
Felet med en skatteapproach är givetvis att det kan bli så fel. Syftet med skatten ska inte vara att straffa köttkonsumtion, utan att uppmuntra miljövänlig produktion av kött. För att lyckas med det måste kött beskattas utifrån sin specifika produktionsmetod och den miljöbelastning som sker, det blir då en skatt på kött från frigående kor i sverige, en annan på importkött från i Irland och en tredje på tex in vitro kött producerad utan levande boskap. Att sjösätta ett sådant system som rättvist beskattar olika köttprodukter beroende på deras ursprung och produktionsmetoder är nog inte helt lätt minst sagt. Man måste i princip tvinga köttproducenterna att kontinurligt göra livscykelanalyser av sina produkter och ärligt stämpla rätt mängd co2 på rätt bit kött. Att tänka sig att statliga verk ska göra det jobbet vore en ren marddröm, men man måste samtidigt försäkra sig om köttproducenternas ärlighet genom stickkontroller etc, vilket även det är en marddröm med tanken på allt som importeras.
Det andra alternativet, att bara lägga på en skatt rakt av på allt kött för att tvinga ner konsumtionen utan en tanke på att stimulera miljövänlig produktion, det hade jag kämpat mot våldsamt! Jag hade aldrig gett min röst till ett parti som föreslår det och det parti som lovar köttskattesäkningar hade garanterat fått massvis med röster direkt. Vanliga svensson kommer inte acceptera för stora inskränkningar på sitt vardagsliv. Att det skulle gå hem i tex USA är en önskedröm.
Så bakvänt som sverige är så kommer vi säkert först beskatta all kött för att sen subventionera kött som produceras miljövänligt enligt de icke vetenskapliga kriterier på "miljövänligt" som SNF, miljöpartiet med flera sätter upp. Kort och gott meningslöst med andra ord.
Vad är min poäng då förutom gnäll? Jo att det förmodligen är fel väg att gå att angripa köttkonsumenterna och konsumentera av många andra vardagsprodukter. Första prioriteringen borde vara att se till att energiproduktionen blir ren och att vi hittar alternativ till olja som drivmedel till fordon. Det är de ändringar som i jämförelse är lättast att göra och har minst påverkan på svenssons vardag. Det är totalt poänglöst att börja syna varenda jävla grej som säljs, det kommer leda till ofantlig byråkrati och att politiker får ett enormt inflytande över vad alla konsumerar. Alla kommer förlora på det och miljövinsten kommer bli försvinnande liten.
De skriver vidare,
Också våra byggnader slukar onödigt mycket energi. Redan i dag finns smarta hus där behovet av energitillförsel utifrån är obetydligt, och byggnormerna måste snabbt revideras så att sådana lösningar sätts i system.
Det är enkelt, lagstifta att alla hus som byggs efter 2010 ska uppnå en väldigt hård satt norm som är fullt möjligt att uppnå med modern byggteknik. Det är enkelt, påverkar inte vanliga människan på gatan och kommer ha stor påverkan. Där håller jag med författarna, de föreslår dock ingenting om hur sådana hus ska uppmuntras.
Sen skriver de,
I en fullständig klimatredovisning måste Sveriges samlade påverkan räknas in, inte bara de fysiska utsläpp som äger rum innanför våra gränser. Vårt fotavtryck i världen växer när allt mer av de varor vi handlar tillverkas i andra regioner.
Ska vi då även få subtrahera de varor vi skickar på export? För annars vore systemet helt galet. Sverige exporterar mer än vi importerar(iallafall sett till varornas pengarvärde) och det är inte alls uppenbart att vi har större klimatpåverkan än den som sker inom våra gränserna om man subtraherar exporter och adderar importer. Det finns säkert analyser på det, men om vi ska börja se på vår påverkan bortom gränserna så måste det givetvis inkludera subtraktion av våra exporter. Något som inte nämns och som gör mig lite orolig.
Jag tycker faktiskt det är att komplicera saken i onödan att kolla på medel svenssons klimatpåverkan genom de produkter som han köper som tillverkats i kina. Om vi ser till alla utsläpp inom våra gränser och kina alla utsläpp inom sina gränser så är ändå allt faktorerat in i slutändan och varje nation kan fixa det på det sätt de anser lämpligt. Det finns inget realistiskt sätt som vi kan ta direkt ansvar för påverkan från de produkter vi importerar, förutom att börja beskatta alla importer vilket skulle vara en katastrof för utvecklingsländerna som lever på sina exporter.
De skriver,
Vi vet att varje vidare fördröjning av ett resolut ingripande ökar riskerna för svåra klimatkriser. Parallellt med klimatbudgeten bör samhällets institutioner, både på nationell och kommunal nivå, upprätta beredskap så att vård och förnödenheter kan garanteras även i en krissituation.
Detta är ett luddigt stycke, antyder de att vi kan förvänta oss katastrofer inom snar tid i sverige på grund av klimatförändringar. Det tvekar jag starkt på att det finns någon forskningsstöd för. Snarare har väll forskningen visat att stora delar av europa möjligtvis kommer gynnas av klimatförändringarna? Detta verkar bara vara ett sätt att säga "vi vill höja skatten och pumpa in mer pengar till kommunen och vi vill använda klimatförändringar som ursäkt". nej tack!
De skriver,
Det finns inget utrymme för felsatsningar som låser in oss i ännu mer energiintensiv samhällsstruktur. Som ett första, självklart steg bör därför samtliga anslag till nya motorvägssatsningar slopas och i stället satsas på utbyggda spårtransporter. I städerna kan bilresandet minska radikalt och den privatbilism som baseras på fossila bränslen fasas ut. Här måste infrastruktur- och trafikplaneringen konsekvent inriktas mot en utbyggd och mer attraktiv kollektivtrafik.
Låter trevligt, ingen invändning från min sida. Men hur ska det gå till? Som spårvagnsresenär i göteborg så verkar det inte finnas särskilt mycket utrymme för mer passagerar vid rusningstider ifall vi inte vill se detta i sverige. 
Personligen ser jag heldre att elhybrider uppmuntras så att bilismen kan fortsätta men med betydligt mindre miljöpåverkan, många många människor kommer fortsätta föredra bilen och det finns inte mycket man kan göra för att övertyga dom om annat. Kollektivtraffiken måste förbättras genom att standarden höjs så att det blir ett attraktivt alternativ för fler personer. Men försök inte tvinga folk från bilen till spårvagnen, det kommer aldrig fungera.
De skriver,
De i dag snabbt växande utsläppen från lastbils- och flygtransporterna måste likaså begränsas. Om kraftfulla investeringar i snabb och tillförlitlig tågtrafik genomförs kan i stort sett allt inrikesflyg som inte trafikerar norra Norrland eller Gotland ersättas. Internationellt flyg och sjöfart är i dag helt undantaget från såväl koldioxidskatt som moms. Sverige måste i internationella fora starkt driva på för att undantagen snarast tas bort.
Det finns ingen som helst anledning att ge sig på flygtransporter innan man tagit itu med de stora utsläppsbovarna som elproduktion och andra transporter som är mycket enklare att åtgärda. Flyg är så pass viktigt för moderna samhället och det finns ingen ersättare till fossila bränslen där inom överskådlig framtid. Dessutom står flyg för en väldigt liten del av totala utsläppen, några enstaka procent!
Man kan nog sammanfatta min åsikt väldigt enkelt, lägg krutet på de största bovarna som är enklast att åtgärda innan alla små utsläppskällor börjar synas i sömmarna. Det är det mest resurseffektiva, mest realistiska och snabbaste sättet att minska utsläppen. När de stora bovarna är åtgärdade, då kan vi börja titta allvarliga på mindre källor som flygtrafik. Givetvis ska man uppmuntra till förändring inom alla områden, men sätt blåslampan under de riktiga bovarna. Tex kolkraften, säg tex åt Tyskland att klarar de inte att avveckla kärnkraften utan att bygga mer kolkraft så får de tamejfan behålla kärnkraften istället. Sätt ett datum för avveckling av kolkraft inom EU! Det är prioritering nummer ett, före köttkonsumtion, före bilism, före kontroll av kinesiska importer etc. Om vi inte gör det här inom europa är allt annat bullshit. Kan vi inte sätta ett datum på kolkraftavveckling så kan vi inte heller säga åt kina att de borde sluta bygga kolkraft. Konstigt nog så kräver inte ens miljöföreningarna ett konkret avvecklingsdatum för kolkraft trots att de skriker sig hesa efter en omedelbar kärnkraftsavveckling.
En liten kommentar ang skatt på kött.
Du behöver inte alls skatta kött olika,
vad man gör är istället att internalisera skatten. Beskatta de ingående komponenterna så kommer olika sorters kött och få olika priser och det blir svårare att fuska.
Detta leder dessutom till ett ekonomiskt incitament för tillverkarna att gå över till "bättre" metoder snabbare. och eftersom varje enskild åtgärd tydligt syns så kommer de "värsta" problemen åtgärdas först.
Det stora problemet med ett sådant system är att det måste vara snudd på världstäckande för att fungera (annars så missar man varor som importeras från länder som inte har samma regler. Detta problemet ser man redan idag med viss miljöovänlig tillverkning)
enda lösningen man kan ha där är strafftullar mot de länderna tills de har infört miljövänligare system.
men tullar är tyvärr ett trubbigt system.
Förutom detta så håller jag med dig, ändra på energiproduktionssystemen så slipper vi mycket av problemen.
Den enda skatt som behövs om målet är att få ner utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen är förstås en skatt på fossila bränslen (eller helst ett globalt och universellt utsläppshandelssystem). Det skulle vara ett kraftfullt incitament för miljövänlig köttproduktion.
Christoffer, det har du helt rätt i, var på väg lite åt det hållet när jag skrev att köttet ska beskattas efter produktionsmetoderna. Men det är givetvis enklare som du säger att beskatta komponenterna för sig oavsett vilken slutprodukter de är del i.
Anders, håller med. Synd att både forskare och politiker verkar vilja beskatta varenda jävla grej!
Med tanken på artikeln igår om att feta är större klimatbovar än andra så verkar det som att allt är under luppen nuförtiden.
http://svd.se/nyheter/utrikes/artikel_1260463.svd
Emretsson skrev: "Den enda skatt som behövs om målet är att få ner utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen är förstås en skatt på fossila bränslen (eller helst ett globalt och universellt utsläppshandelssystem). Det skulle vara ett kraftfullt incitament för miljövänlig köttproduktion."
Nej. Den främsta växthusgasen från boskap är metan, och orsakas inte av fossila bränslen.
Det behövs inte så hög skatt på CO2 heller. Ju högre skatt desto sämre får det fattiga, och skatten förändrar bara marginellt effekterna från CO2, om nu IPCC har rätt om sina katastrofscenarior från datormodeller (jag tror de har totalt fullständigt fel att de scenarierna utifrån vetenskapen är korrekta, då både så mycket vetenskapligt talar emot beträffande vattenånga och återkoppling eller att en oändligt tjock atmosfär används i modellerna samt alla osäkra och ej empiriskt härledda faktorerna som aldrig bevisats ge ändå antagen effekt).
Om minskning av effekter genom utsläppsminkningar kräver enorma resurser och drabbar fattiga samt bara innebär att effekter kommer ett par år senare om hundra år är de inte värda att lägga de pengarna på. Detta eftersom man med en bråkdel av kostnaderna för CO2-minskningen kan rädda människor med de problem som skapas, men även hjälpa med andra problem som människorna har oavsett om mänsklig klimatförändring finns eller inte.
Kan ingen få stopp på alla dessa tokerier? Gör något som får EFFEKT på koldioxidutsläppen istället för att jaga mygg i den här lilla ankdammen vi kallar Sverige...
Magnus A: Om inga fossila bränslen ingår i produktionen blir nettotillskottet av koldioxidekvivalenter i atmosfären 0. Metan som rapas eller pruttas ut av korna sönderfaller (genom en kedja av reaktioner) i slutänden i koldioxid och vatten, som sedan i sin tur ingår i fotosyntesen. Kretslopp, liksom.
Anders: "Om inga fossila bränslen ingår i produktionen blir nettotillskottet av koldioxidekvivalenter i atmosfären 0."
Varför tror du det? Varför tror du att både halten av koldioxid och andra växthusgaser flukturerat enormt mycket tidigare, även i geologisk tidsskala miljoner år bakåt i tiden, där halten t ex var 5 gånger högre än idag minst 150 miljoner år efter att dinosaurerna hade dött ut? Vem stod då för nettotillskott?
http://biocab.org/Geological_Timescale_op_927x695.jpg
Är det någon skillnad om CO2-frigörs genom att vi hugger ner skog eller att vi förbränner förmultnade och fossilerade gamla växter? Bränner vi lite växter finns koldioxiden ganska snart på havens bottnar igen eller kommer att fossileras i ny torv mm, och detsamma gäller om vi ökar antalet kor -- då kommer kolväteföreningen CH4 att i högre utsträckning tas upp av vattnet och fossileras som nytt kol, men även
litegranna -- marginellt och temporärt -- bidra till en högre växthusgasnivå i atmosfären.
Det är relevant, om man är intresserad av har atmosfärens växthusgasinnehåll, att säga att boskap står för 18 procent av människans växthusgasutsläpp medan bilarna samtidigt står för mindre!
Men trots att det finns fler metanutsläppande djur än någonsin -- och talet om att värmen gör att metan släpps ut från marken -- har inte metanhalten ökat nämnvärt de sedan millennieskiftet, vilket säkert beror på att nivån styrs av så kallad gasbalans.
-
Vidare är nettotillskottet av CO2 i genomsnitt endast hälften så stort som utsläppen, och där säger man att haven tar upp hälften av årligen utsläppt CO2. Jag tror att man har fel beträffande detta sista, och att ökningen av CO2 beror på temperaturökningen under förra seklets senare del. Data visar nämligen att ökningen av CO2 mellan olika år inte samvarierar med storleken på människans utsläpp, men istället samvarierar med anomali i jordens medeltemperatur! Åren 1964-1966 samt åren 1981-1983 sjönk respektive ökade CO2-halten endast marginellt, vilket syns på CO2-grafen från Mauna Loa:
http://en.wikipedia.org/wiki/Image:Mauna_Loa_Carbon_Dioxide.png
Det är inte så konstigt med tanke på att naturen självt tar upp respektive avger 25-30 gånger mer CO2 varje år än den vi släpper ut. Mer om det här:
http://magnusorerar.blogspot.com/2008/02/kar-mnniskan-co2-halten.html
Den CO2 vi släpper ut motsvarar inte mer än 200 års fossilering, och det är ingen fara då havet -- som innehåller 50 gånger mer CO2 än atmosfären (alltså lär den CO2 vi släpper ut detta århundrade motsvara cirka 1/25 av havens CO2-innehåll) -- absorbera denna CO2.
(Ett vanligt påståendet i miljörörelsen, att flera miljarder års fossilering nu släpps ut, är alltså felaktig, och 100 år av fossilbränslen ger cirka 20000 år fossilering, motsvarande en till två interglaciära perioder.)
Vidare innebär en ökad CO2-halt i atmosfären ökad upptagning av växter, då dessa växer mera. T ex ger ytterligare 100 ppm CO2 en ökning av avkastningen av vete vid genomsnittlig fuktighet med hela 60 procent (mera vid låg fuktighet), men effekten gäller all växtlighet. Således en negativ återkoppling.
Om vi finge mer växter kunde det kanske innebära en återgång till en behagligare värld, med (flera gånger) mer CO2 och mer växtlighet. Men tyvärr tror jag inte att det lilla vi nu emitterar (se ovan) har någon chans att restaurera världen så, utan endast kommer att sjunka ner i havets bottensediment.
-
Slutligen: Då vi kan konstaterats att förändringen av växthusgasen CO2 inte i historiskt perspektiv är så stor, samt att variationen troligen inte beror av det som släpps ut, är det även värt att notera följande om den påstådda uppvärmningen från CO2:
(1) Aqua-satelliten visat att vattenånga inte förstärker uppvärmning, utan tvärtom minskar vid högre värme. Detta falsifierar den viktigaste uppvärmningsfunktionen i klimatmodellerna, vilket är en (märkligt nog) påstådd positiva återkoppling till vattenånga (påståendet är märkligt eftersom en sån återkoppling även skulle vara s a s självutlösande utan högre CO2-halt).
http://www.theaustralian.news.com.au/story/0,25197,23411799-7583,00.html
(2) Vidare kan vi konstatera att de modeller som används antar att atmosfären är oändligt tjock, men att Ferenc Miskolczi visat varför den är fel och gett en korrekt modell för en planets uppvärmning, vilken bekräftas av andra planeter i vårt solsystem.
http://www.dailytech.com/Researcher+Basic+Greenhouse+Equations+Totally+Wrong/article10973.htm
Det nämnda räcker egentligen, så utan att gå in djupare på CO2:s begränsade absorptionsband, och mättnad i det vilket ger en kraftigt avtagande effekt för extra CO2, eller att absorptionen leder till avkylning och att effekten delvis är utjämnande av värme i tid snarare än uppvärmning i sig, så kan man konstatera att en märkbar klimatuppvärmning från CO2 helt enkelt är ett inkorrekt antagande.
Magnus A: Jag orkar inte gå in i den här typen av debatt. Enligt de förutsättningar som jag utgår i från (t ex IPCC) bör CO2-utsläppen begränsas. Under de tidsrymder det handlar om här tycker jag att det verkar vettigt att främst inrikta sig på att a) begränsa utsläppen från fossila bränslen, b) se till så mycket metan som möjligt stannar i depåerna i tundran och världshaven, samt c) öka upptaget (eller i alla fall inte minska det) i kolsänkorna. Om kött- och mjölkproduktionen bedrivs på ett hållbart sätt borde den inte stå i konflikt med de här målen.
Många av dina argument verkar avsedda att kulkasta hela agw-teoribygget. Jag utgår (kanske naivt) från att forskarsamfundet kommer att revidera sina hypoteser om de inte håller. Just nu är det dock agw som gäller.