Grönarealisten

Jag såg nyligen ett program om stamcellsforskning i de asiatiska länderna. I västvärlden så forskar vi givetvis på om stamceller, med lite hinder av tex Bush förbjud mot forskning på embryoniska stamceller. Men i asien har de tagit det ett steg längre, de har börjat behandla folk med stamceller. I väst är det otänkbart eftersom vi ännu inte vet exakt hur de fungerar och vad för risker som kan finnas. I asien så resonerar de så att om det finns en möjlighet att det kan hjälpa så ska vi prova det om patienten vill.

Jag tycker att inställningen i asien är mycket sundare än inställningen här i väst. Om jag lider av tex en dödlig sjukdom eller förlaming, hur kan då eventuella biverkningar skada mig? Men om jag istället låter medicinska forskare använda experimentella behandlinga på mig, då har jag iallafall lite hopp om bättring och dessutom så gör jag en insats för vetenskapen. Varför ska då myndigheterna få bestämma om jag får utsätta min egen kropp för det eller ej?

Alla genombrott kräver risker. Men i dagens läge så har europa och usa tappat all vilja att utsätta någon för risker. Det går så långt att vi till och med lagstiftar så att inte ens andra kan begå risker även när det inte har någon effekt på oss själva. Det är sjukt! Trångsynta människors moraliska värderingar inskränker på andra människors liv.

Detta är givetvis inte begränsat till medicinsk forskning. Ta tex rymdutforskning, både europa och usa står nog stilla just nu eftersom vi inte vågar ta risker. Astronauterna är nog mer än villiga att utsätta sig för större risker. Men om något händer så försvinner allt folkligt stöd för projekten. Det risker som tidigare under 50-60 talet ansågs acceptabla är idag otänkbara. Tänk tex den doktor som spännde fast sig i en raketsläde och utsatte sig själv för 50g för att bevisa att man kan överleva det! Idag hade nån släng en statlig regelbok på han och sagt att nu skärper du dig förfan. Nä det är patetiskt. Vilka är vi att bestämma vilka risker andra får utsätta sig själv för?!?!?

Låt patienter ta chansen med experimentella mediciner, tillåt farliga projekt om det finns villiga deltagare. Det är så framgångar nås. Ingen framgång sker utan sitt pris. Vi beundrar historiska risktagare samtidigt som vi förhindrar nya.