Grönarealisten

Denna boken är fantastiskt. Utan tvekan en av de bästa böcker jag någonsin läst. Ett måste för alla med det minsta intresset för vetenskap eller historia.

De första 400 sidorna handlar nästan uteslutande om hur kärnfysik startade, man får en ingående bild av alla de stora genierna, vad som gjorde dom till mästare och vad de hade för svagheter. Hur de kände och upplevde de stora upptäckterna de gjorde. Det kan låta som torr läsning men det är det definitivt inte. Man dras verkligen in i dessa brillianta människors liv. Jag kunde inte lägga ifrån mig boken överhuvudtaget.

Sen börjar boken skildra själva manhattan projektet. Vi får ta del av hur några få eldsjälar nästan på egen hand övertygar amerikanska regeringen att kärnkraft och kärnvapen är en realitet. Vi får även läsa hur de våndades av tankar om hur framtiden kommer formas av dessa fruktansvärda vapen. Men samtidigt deras beslutsamhet att bygga bomben före tyskarna. Boken missar ingen viktig person, man får vet allt om vad som driver dom, vad de tror på, vad de har för svagheter och styrkor. Men man får också läsa om hur totalt krig kan förstöra människor värderingar. Hur pacifister som Oppenheimer helt kallblodigt kan planera att förgifta tysklands storstäder med radioaktiva isotoper. Hur vetenskapsmännen oroar sig mer för vad som kommer hända besättningen på atombombsflygen än de civila bomben släpps på.

Samtidigt skildras hur både de alierade och axelmakterna begår allt värre brott. Man får läsa ingående beskrivningar av amerikanernas eldbombningar av japanska städer, inga detaljer besparas när engelsmännen sätter varje tysk stad i lågor. Allt det fula, brutala och hemska med krig skildras.

Sen kommer boken till den väl uppbygda höjdpunkten. Trinity testet. Läsaren får dela känslan av shock när alla dessa vetenskapsmän, ingenjörer och militärer för första gången får en demonstration av de enorma energier som finns lagrat i naturen.

Efter det kommer den utan tvekan mest tunga delen av boken. Bombningen av Hiroshima. Sidor efter sidor där överlevande, allt från vuxna till små barn, får berätta sin historia. Jag är inte blödig men den läsningen gav till och med mig tårar i ögonen. Blinda, bränskadade och ruttnande människor som krälar sig genom en brinnande stad samtidigt som de sakta dör av strålskador. Floder fyllda av flytande lik. Ett litet barn som beskriver hur hennes mamma sakta dör samtidigt som flugor och larver krälar i gapande sår på hennes kropp. Människor vars hud hänger som trasor på kroppen. Aldrig förr har jag lästs en en så gripande beskrivning av hur hemskt kärnvapen är. Ingen kan läsa det oberörd.

En bok man måste läsa om man vill förstår den viktigaste händelsen i mänsklighetens historia!