Bra men deprimerande artikel

Space Age : RIP

What annoys me most of all is that the Powers That Be just don't Get it! We are the first generation in history - in history - to have the capability, and therefore the responsibility, to ensure that human civilisation and culture, and the actual species itself, would survive a planetary catastrophe, natural or man-made, by getting people - a limited number of people, admittedly - off planet and setting up colonies or even just outposts offworld, to preserve everything we've done and achieved. If we perish before there are humans living, independantly, on the Moon or Mars, or even just in orbit, then so does Mozart, Turner, Shakespeare, Einstein, Plato, Galileo and every other great man and woman who ever lived, along with every work of art, every piece of music and invention we have ever made. Therefore we have a solemn and heavy responsibility to ensure their preservation, so all of human history and evolution, all the wars, the massacres, the diseases and plagues and epidemics we faced and survived weren't in vain.


Ungefär sådär brukar jag tänka ibland, min största motivation för att förespråka bemannade rymdfärder är dock helt enkelt äventyrslusten snarare än mänsklighetens överlevnad. Men överlevnad är definitivt inte något man ska sticka under mattan. När som helst kan en mega komet slå ner på vår jord och utrota vår civilisation och kanske hela vår ras. Det kan ske i morgon, om hundra år, tusen år eller hundra tusen år. Men det kommer ske det finns det ingen tvekan om och risken för att just du som läser detta ska dö av ett nedslag är faktiskt större än risken för att du ska träffas a blixten. Det är en reell risk, en risk som förmodligen är mycket större än risken att du ska ta skada av växthuseffekten. Ändå så gör vi inte ett skit för att försäkra oss om överlevnad, det finns några teleskop jorden runt som försöker spåra upp och kartlägga alla potentiellt farliga asteroider, men vi kan omöjligt hålla koll på alla, dessutom är kometer och asteroidernas banor är i viss mån kaotiska. När som helst kan en komet komma indundrande eller så kan en asteroid rubbas från asteroidbältet av jupiters gravitation och skickas i vår riktning.

Enda sättet att försäkra sig om att vi kan klara det är att ha folk på månen och folk på mars. Självständiga kolonier som kan överleva utan material från jorden. Dessutom kan vi förmodligen ändra ett hotfullt objekts bana ifall vi har tekniken för att skicka människor till mars och hem igen. Men den tekniken bygger man inte på några månader, det kräver årtionden och därför kan vi inte vänta tills vi får syn på en inkommande asteroid. Då är det redan försent, ingen Bruice Willis kommer kunna åka ut dit i en trimmad rymdfärja och spränga skiten.

Vi behöver här och nu idag utveckla tekniken som krävs för att seriöst skära ner på kostnaderna för bemmanade rymdfärder för det är nyckeln till allt. Får vi igång en ordentligt rymdindustri så kommer tekniken komma på köpet. Men för att kostnaderna ska sänkas så måste vi gå ifrån de glorifierade fyrverkeripjäser som används idag. Skrota de patetiska kemiska raketerna! De kommer aldrig ta oss någonstans billigt eller snabbt. De är otillräckliga för att kunna ta människor till mars billigt och snabbt, de är otillräckliga för att kunna köra regelbunden trafik till månen. De är helt enkelt skit, punkt! Seriösa och billiga alternativ till kemiska raketer kan utvecklas för några hundra miljoner dollar, men ändå görs det inte. Se till exempel:
Fission-activated laser as primary power for CW laser propulsion
Ground-to-orbit laser propulsion: Advanced applications

Ibland vill man bara ta tag i politiker och skaka om fanskapen ordentligt och bitchslappa dom några gånger och skrika "VAKNA FÖR HELVETE", speciellt de klåpare som alltid fingrar på NASA's projekt och lägger ner alla lovande saker. Ner i köttkvarnen med fanskapen, sådana idioter ska inte leda länder. Politiker borde vara visionärer, inte tråkiga as som endast tänker på att vinna nästa val och som endast kan tänka 4 år i taget. Allt bortom det är ointressant för dom. Politiker måste återigen börja våga ge anslag till projekt som visserligen innebär hög risk med som också lovar enorm utdelning ifall det lyckas.

Som tur är har vi Kina och Indien som har lite inspiration och motivation. Eller snarare deras inspiration och motivation har just väckts till liv medans europa och amerikas inspiration dog för 20 år sedan. Första personen på Mars lär vara en asiat och det är toppen, bara vi kommer dit så spelar det inte någon roll vilken flagga som är först. Problemet är bara att jag vill vara delaktig, men lilla skit Sverige gör aldrig något stort överhuvudtaget. Vi diskuterar till döden om komunskatten ska höjas eller sänkas med 1 öre, då finns det ingen plats att lägga några miljarder på ett högrisk projekt. Trots att vi låter miljarder fifflas bort från biståndspengar vi skänker, bara vi ser bra ut så är det ok verkar vara den viktigaste motivationen för svenska politiker. Dessutom hade bara den vanliga svensken ryckt på axlarna och frågat vad vi har i rymden att göra, det är bättre att höja pensionen med några kronor. Det är så jag vill spy galla över all dekadens.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback