Mail till Justin Pemberton
Synd att Comby inte fick lika mycket tid i rutan som Höglund, diggar honom skarpt! En sak jag aldrig förstår med dessa program är varför det är så svårt för de som gör programmet att intervjua riktiga sakkunniga. Varför inte bara gå till närmaste universitet och snacka med professorerna i kärnteknik. Det ger mycket mer än att babbla med slumpmässiga greenpeace stollar som inte har någon utbildning inom kärnteknik överhuvudtaget.
Nåja här kommer mailet jag just skickade till honom.
Dear Mr Pemberton,
Your show the nuclear comeback recently aired here in Sweden and I enjoyed it quite a bit! First I want to complement you for a show that gives both sides a moment to talk instead of it being a one sided show, very refreshing. However as a student of reactor physics I have a couple of comments about a few things said and not said during the show.
I think it would have been very enlightening to try and separate between what takes place during a meltdown in a regular light water reactor and the criticality accident that took place in the Chernobyl accident. The Three mile island accident is the "perfect" demonstration of a light water reactor meltdown. The cooling fails and the fuel reaches its melting point and destroys the reactor itself. But there is never enough energy produced at any point to threaten the containment structure. In fact it takes a lot for a meltdown to even breach the reactor vessel itself. The TMI accident had zero impact on the outside.
A criticality accident as in Chernobyl is a completely different story because there the runaway chain reaction provides all the energy necessary to cause steam explosion that can spread radionuclides wide and far. But a criticality accident in a light water reactor is a impossibility since a loss of coolant automatically means loss of moderation, a chain reaction can not be sustained without moderated(i.e. slowed down) neutrons and thus the chain reaction naturally comes to a complete halt.
So even a meltdown doesn't really present a danger to the surrounding unless in the most implausible scenarios. Since reactors that can suffer criticality accidents are illegal to even build in the west such a accident as Chernobyl need not be feared. Nothing on that scale can happen. In contrast chemical and other industrial accidents can have far larger death tolls than even Chernobyl, the Bhopal and Banqiao disaster has shown that. No nuclear accident in a western reactor can ever reach the same proportions as the Bhopal disaster, its hard to even imagine a scenario that would lead to a single death.
With some of the generation 4 designs like the pebble bed reactor the risk of meltdown is completely eliminated since the fuel has such a high melting point that even a total loss of coolant indefinitely cant produce the temperatures required to melt or even threaten the integrity of the fuel. This has been demonstrated in both Germany and China in research reactors of that type.
Regarding the waste its not quite true that there is no finished waste repository in the world. America has a repository for waste from the weapons program, WIPP - waste isolation pilot plant. The waste stored there is transuranic waste of the same kind as the long lived waste from civilian nuclear power. There is no reason, except political of course, that the method used in WIPP cant be used for civilian nuclear waste as well. The very thorough probabilistic safety assessments of WIPP has shown it will be safe without a doubt for the required time period.
Its hard to imagine a tougher target for terrorists than nuclear power plants. Regardless of what the terrorists can do inside the reactor it wont have a impact on the outside unless the containment structure is compromised. But it would take a extraordinary event to break the containment structure since its meter thick reinforced concrete. I love how you included the classic clip of a phantom fighter jet crashing into a piece of the containment, It really demonstrates how immensely sturdy they are!
If you happen to know what study the British Greenpeace representative was quoting when he mentioned that temperatures in a train tunnel fire can reach 8000 degrees I would be very grateful. Its hard to imagine a tunnel fire reaching temperatures 4 times as high as in a blast furnace. This is a interesting video clip showing the tests the transport caskets has gone through. http://www.youtube.com/v/1mHtOW-OBO4
Best regards
Johan Simu
Master of science student
Göteborg university
Höglund tyckte jag var dokumentärens behållning, äntligen fick man se någon med en nyanserad uppfattning i frågan. Men hur kommer det sig att du är oenig med honom trots att ni verkar ha samma typ av utbildningsbakgrund? (Observera att jag inte påstår att du har fel, det jag kallar för "en nyanserad uppfattning" handlar mer om vilken position som människor kan enas kring för att skapa något konstruktivt än om vad som faktiskt är sanning.)
Hmm vars ska man börja om Höglunds åsikter.
Dels så överdriver han så det smäller om det, även om ALLT hade gått fel i Forsmark så hade resultatet ändå inte blivit värre än TMI olyckan i Harrisburg. Dvs ingen påverkan på något utanför inneslutningsbyggnaden. Ingen katastrof men en ordentlig ekonomisk smäll för kraftverket. En härdsmälta innebär inte en katastrof.
Dels så tycker jag han är väldigt oärlig när han påstår att kärnkraftsolyckor är så mycket värre än andra industriella olyckor. Det stämmer helt enkelt inte. Jämför TMI med Bhopal eller Banqiao. Vid TMI dog ingen, i Banqiao dog 200 000. Banqiao får tjernobyl att blekna och Bhopal är minst lika illa som tjernobyl. Eftersom något i stil med tjernobyl är totalt omöjligt i vettigt byggda reaktorer så är han ute och cyklar rejält.
Det är överhuvudtagen svårt att fantisera ihop en olycka i en lättvattenreaktor som både kan leda till härdsmälta och att inneslutningsbyggnaden havereras, det blir så långsökt. Det finns ingen process internt som kan knäcka inneslutningen. Det krävs i princip att någon kommer och bombar anläggningen ordentligt eftersom den är tålig som en bunker. Så länge inneslutningen står pall så är en härdsmälta inte något särskilt att vara rädd för.
Det värsta som kan hända är något slags filterhaveri ifall trycket i inneslutningen blir för stort och lite måste ventileras ut. Men filtren är i detta fallet några meter sand och/eller aktivt kol och det är svårt att tänka sig hur det ska kunna haverera. Ventilen är i sin tur så vitt jag vet passiv och trycks automatiskt upp av övertrycket.
Men även om något skulle läcka ut genom filtersystemet så handlar det om väldigt små mängder främst ädelgaser och kanske lite jod och andra reaktiva kemikalier. Men något tjernobyl är det inte på långa vägar. Man har gjort genomgående studier genom att låta delar av en härd smälta i en testreaktor i frankrike för att sen studera hur alla radionuklider sprids genom de olika filtersystemen etc. Resultaten visar tydligt att majoriteten av radionuklider helt enkelt fastnar mot alla ytor och väldigt lite kan ta sig någonstans.
Sen kan man givetvis spekulera om varför Höglund säger och överdriver på det sätt han gör. Det är för mig obegripligt, men han är involverad i rättstvister med åtminstone ett av våra svenska kärnkraftverk och jag tror han varit i rätten mot andra också. Han har alltså högst personliga skäl att vilja baktala svensk kärnkraft.
Blev lång kommentar :) Hoppas det förklarar på ett någorlunda klart sätt varför jag anser han överdriver. Höglunds åsikter är definitivt inte delade av andra kärnkraftsingenjörer, de är väldigt verklighetsfrämmande.
Om man ska summera det hela lite så krävs det mycket mer än "bara" en härdsmälta för att omgivningen ska vara i fara. Tyvär så har ordet härdsmälta blivit synonym till katastrof eftersom man ständigt felaktigt säger att tjernobylolyckan var resultaten av en härdsmälta.
Höglund spelade på skräcken för härdsmälta genom att antyda ett en sådan var nära och att det innebär katastrof. Utan att vidare utveckla hur härdsmältan skulle kunna leda till katastrof.
Då man går omkring i ett kärnkraftverk så händer det att man filosoferar över vad som händer om en cirkulationspump skulle trilla ner. då skulle reaktortanken tömmas ganska omgående och vi skulle ha ett "maxat" läge. Det skulle spridas rätt så mycket aktiv vattenånga, otäcka gaser och Harrisburgliknande härdkollaps. Turligt nog ska det mycket till för att en pump skulle lossna bara så där.
Nisse: Det intressanta här är då att diskutera att någon "verklighet" i egentlig mening finns inte. Det finns bara tolkningar av verkligheten. Tolkningar kan ha konsensus, och tolkningar kan helt sakna det. Det som inser efter ett tag är att man måste bestämma sig: vem/vilka/vad litar jag på? Varför litar jag på denne/dessa/detta? Och framför allt måste man vara beredd på att hur rätt jag än trodde jag hade, så kan jag ändå ha haft fel.
Detta visar också att en "auktoritet" inte nödvändigt vis behöver ha "rätt". Avgör alltid om du litar på en människa efter *vad* denne säger. Argument smäller alltid högre än titlar.
Roligt att läsa din kommentar till programmet, som jag såg för någon tid sedan (nedladdat - ingen aning om det sänts här i Finland). Jag var mycket besviken på det - det märktes att det var gjort i ett land utan kärnkraft, av journalister utan kunskap, för en publik utan kunskap.
Efter att ha läst din blogg då och då hade jag hoppats att ett program om kärnkraftens *framtid* skulle handla om nya reaktortyper, uran-utvinning, nya bränslen m.m.
Hela Tjernobyl-segmentet irriterade mig grundligt. Vad hade det överhuvudtaget i programmet att göra? Nix, nada, inget.
Av Höglund fick jag det intrycket att det rörde sig om en man som alltför blint förälskat sig i allt det spännande och positiva med kärnfysik som mycket ung, och som sedan fått en rejäl emotionell smäll av fr.a. Tjernobyl. Litet sådär som de hårdaste stalinisterna blivit de töntigaste neo-konservativa. Eller hur de mest otämjda knarkarna blir de mest dogmatiska religiösa anti-narkotika evangelisterna.
Sådär media-kritiskt så var det rätt lätt att se vartåt programmet barkade, och nivån på journalisternas kunskaper. Bara det faktum att ett australiensiskt team fixar större delen av sitt material i ex-soviet och i Sverige får ju varningsklockor att ringa.
Mmmm håller med om att okunskapen sken igenom och det var jäkligt trist att de bara snackade om trist och föråldrad reaktorteknik. Men programmet verkade åtminstone försöka titta till båda sidorna.
Tyvär så verkade de inte förstå att motståndarnsidan bara snackar skit och inte har någon kompetens. De borde helt enkelt tagit och pratat med några forskare inom kärnteknik, jag fattar inte varför det ska vara så svårt.
Det hade varit intressant att sätta sig ner och snacka med Höglund. Så vitt jag vet har han aldrig jobbat med reaktorsäkerhet på något sätt, har för mig att hans jobb på Forsmark var något helt orelaterat till själva reaktorerna. Undra hur stor hans kompetens egentligen är.