Försäkringsfrågan
Ett argument som man inte sett så mycket av i svenska debatten nu på sista tiden, men som alltid dyker upp då och då, är att kärnkraften skulle vara oekonomisk ifall industrin hade varit tvungen att försäkra sig för de värsta tänkbara olyckorna, oavsett hur osannolika. Det är ett rätt tröttsamt argument, men jag har aldrig skrivit något om det på min blogg så det kanske är dags.
Egentligen är själva huvudargumenten otroligt skevt. Man måste fråga sig, är det överhuvudtaget rimligt att kräva av någon industri att de ska vara försäkrad mot värsta tänkbara olyckan oavsett hur osannolik? Jag antar att det i grund och botten är en åsiktsfråga, men notera att miljörörelsen kräver endast detta från kärnkraft. Inte från någon annan industri överhuvudtaget. Hur ser det ut i andra industrier? Den första industrin som direkt står ut som katastrofbenägen är vattenkraft, vattenkraftsolyckor är oerhört destruktiva. En olycka jag ständigt drar upp är Banqiao katastrofen. En olycka som ingen miljövänn så vitt jag vet någonsin nämnt, för vem bryr sig om folk drunknar, speciellt om det är asiater, det finns ju ändå så många av dom(för att inte bli påhoppad av nåon väldigt pk så är jag sarkastisk), om nu inte vattnet råkar vara radioaktivt då är det kärnkraftens fel!
Dammar är intressanta eftersom deras hållbarhet bygger på samma sannolikhetsargument som dagens kärnkraft. Det går inte garantera 100% att en damm inte kommer haverera, jag tror det är standard(korrigera mig någon ifall jag har fel, jag kan inte hitta någon bra litteratur om det) att bygga dammar så att de kan klara ett tusenårsregn. Dvs ett så stor regnoväder som man enbart statistiskt förvänta sig en gång per tusen år. Det betyder i princip att en dammbrott har en sannolikhet som är ungefär en på tusen år. Sannolikheten för härdsmälta i kärnreaktorer däremot ligger runt en på en miljon år och som vi vet så är inte ens en härdsmälta särskilt farlig, risken för en kärnkraftsolycka med konsekvenser utanför reaktorbyggnaden är kanske en på tio miljoner. Vattenkraft är alltså en riskablare energikälla om man nu är rädd för osannolika saker.
Det är väldigt okonsekvent att miljövänner inte accepterar statistiska argument för kärnkraftens säkerhet, men de har inga problem med statistiska argument för vattenkraftens säkerhet! När ska vi se greenpeace tåga mot vattenkraft med plakat över Banqiao's offer. Eller är det kanske så att de aldrig någonsin stannat upp och börjat fundra över dammsäkerhet? De brukar ha väldiga problem med att tillämpa sin logik på något annat än kärnkraft.
För att tita närmare på Banqiao, Banqiao var designad för att klara just ett tusenårsreng. Detta är taget från Banqiao artikeln på wikipedia.
The resulting flood waters caused a large wave, which was 10 kilometers (6.2 mi) wide, 3-7 meters (9.8-23 ft) high in Suiping (遂平), to rush downwards into the plains below at nearly 50 kilometers per hour (31 mph), almost wiped out an area 55 kilometers (34 mi) long, 15 kilometers (9.3 mi) wide, and created temporary lakes as large as 12,000 square kilometers (4,600 sq mi). Seven county seats, namely Suiping, Xiping(西平), Ru'nan (汝南), Pingyu (平舆), Xincai (新蔡), Luohe (漯河), Linquan (临泉), were inundated, as were thousands of square kilometers of countryside and countless communities. Evacuation orders had not been fully delivered because of weather conditions and poor communications. Telegraphs failed, signal flares fired by Unit 34450 were misunderstood, telephones were rare, and some messengers were caught by the flood. While only 827 out of 6,000 people died in the evacuated community of Shahedian just below Banqiao Dam, half of a total of 36,000 people died in the unevacuated Wencheng commune of Suipin County next to Shahedian, and the Daowencheng Commune was wiped from the map, killing all 9,600 citizens[1]. Although a large number of people were reported lost at first, many of them returned home later. Tens of thousands of them were carried by the water to downriver provinces and many others fled from their homes.
According to the Hydrology Department of Henan Province[8], in the province, approximately 26,000 people died from flooding and another 145,000 died during subsequent epidemics and famine. In addition, about 5,960,000 buildings collapsed, and 11 million residents were affected.
The death toll of this disaster was declassified in 2005.[1]
170 000 människor strök med! 170 000, det är en ofattbar siffra. Lika många som bor i Linköping och Lund tillsammans. Det är fler än dödsfallen i Hiroshima! 6 miljoner byggnader förstördes, har vi ens så många kåkar totalt i Sverige! Utan tvekan den värsta industriella katastrofen någonsin. Trots det ser jag inte mödrar mot vattenkraft tåga och kräva att sourvadammen ska stängas, ingen minnesstund från miljöpartiets sida till Banqiaos offer.
Amerikanska EPA har uppskattat att ett människoliv ekonomiskt sett är värt 6.9 miljoner dollar/1/. Det innebär att Banqiao katastrofens kostnad i människoliv är över 7000 miljarder kronor! Tre gånger mer än Sveriges BNP! Då ignorerar man totalt kostnaden för de sex miljoner förstörda byggnaderna. Ska företagen som äger dammar vara tvugna att försäkra sig mot värsta tänkbara dammkatastrofen som leder till värsta tänkbara förlusten av människoliv? Kan något försäkringsbolag ge en försäkring för en så stor potentiell kostnad? Svaret är givetvis nej, inget försäkringsbolag kan ge ut en sådan försäkring. Ska vi genast stänga all vattenkraft som potentiellt kan leda till stora kostnader?
Det finns många andra industrier som inte kan försäkra sig mot värsta tänkbara olyckorna. Flygindustrin tex, sannolikheten att två fulltankade jumbojets ska kollidera på låg höjd över en fullpackad sportarena är givetvis väldigt liten, men sannolikheten finns där! Konsekvenserna och kostnaderna för en sådan olycka vore enorma. Ska flygindustrin genast läggas ner?
Undra vad prislappen på värsta tänkbara olyckan i oljeraffinaderiet i göteborg är, förmodligen mer än någon kan försäkra. Ner med oljeindustrin genast! Eller vad sägs om vindkraft, ett olyckligt placerat vindkraftverk kan säkerligen under värsta tänkbara stormen haverera på ett sådant sätt att splitter av rotorbladen flyger rakt in i någons hus och dödar alla. Sannolikheten för det är förmodligen löjligt liten, men eftersom miljörörelsen inte acceptera någon olycksrisk oavsett hur liten så borde de kräva att varje vindkraftverk ska försäkras mot sådana olyckor.
Ni ser förstås att det hela blir jävligt absurt, som vanligt håller inte kärnkraftsmotståndarnas argument om man granskar dom logiskt. Men hur är det ifall vi antar att det existerar ett försäkringsbolag med oändlig plånbok som kan försäkra värsta tänkbara katastrofen, hade premien kostat så mycket att den dödar kärnkraften ekonomiskt, så som miljörörelsen påstår. Svaret är nej! En väldigt upplysande artikel om försäkringsfrågan är denna. Marcus Radetzki & Marian Radetzki Ansvar och ersättning för industriella katastrofer Kärnkraften och andra riskindustrier. Två klipp från den artikeln finns nedan.
En extrem högsta siffra på $ 100 miljarder har citerats, men sannolikheten för en katastrof av den digniteten
har bedömts som en per miljard reaktorår (en gång på 3 miljoner år om 350 reaktorer är i drift). Kärnkraftens totala riskkostnad per år utgör summan av de hypotetiska kostnaderna för olyckor i skilda storlekskategorier, justerad för sannolikheten att respektive olycka inträffar under det närmaste året. När denna totalkostnad, beräknad på bas av PSA, fördelas över all den el som produceras under året, visar den sig uppgå till US cents 0.01-0.1 per kWh, vilket motsvarar mellan 0.2 och 2.0 procent av totala produktionskostnader för att generera kärnkraft. En kostnad av denna storlek skulle utan större svårigheter kunna absorberas av kärnkraftsindustrin själv. Notera att en betydande del av den här angivna totala riskkostnaden uppstår vid olyckor av mindre dignitet än de katastrofer som diskuterats ovan, och att den redan hanteras av industrin själv.
Vår slutsats är att inte bara kärnkraftsindustrin utan också andra riskindustrier gynnas av en subvention genom att verksamhetens topprisk överförs på staten. Men dessa andra industrier har blivit mycket mindre analyserade än kärnkraften i vad avser katastrofrisk och den potentiella skadans storlek. Det är därför svårt att formulera ens en kvalificerad gissning om subventionens storlek.
Om man ska räkna denna försäkringssituation som en subvention så är alltså den subventionen för kärnkraftens del obetydligt, mycket mindre än tex effektskatten. Jag tycker man i princip kan isåfall hävda att kärnkraften betala in sin försäkringspremie plus en hel del extra till staten i form av effektskatten! Men för att ta död på detta skitsnacket så tycker jag kärnkraftsindustrin internationellt borde gå samma och bilda någon slags gemensan försäkring där de själva står för allt. Då kan inte miljörörelsen gnälla om just det längre!
1. How to value life? EPA devalues its estimate
* En till intressant artikel om försäkringar är denna Analysgruppen- Försäkring mot kärnkraftsolyckor