Ibland är journalister lite för vetenskapligt fumliga
http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_15534850.asp
Det är jäkligt positivt att Norge funderar på kärnkraft, speciellt om de kan vara ledande i Thorium teknik! Om Norge spelar sina kort väl kommer de tjäna feta pengar på sina Thorium resurser och även hjälpa till att utveckla emissionsfri energiteknik som är både bra för miljö och klimat. Precis som vi Sverige kan göra med våra uran resurser och vår kärnteknik. Förhoppningsvis är Norskarna lite mer rationella än oss Svenskar.
Här i Sverige behöver bara valfri ekofanatiker skrika "strålning, strålning, spring för livet vi kommer alla bli mutanter". Då springer var man in i hem och stuga och försöker skydda sina barn från strålningsmonstret.
Synd att det inte ligger någon sanning alls i vad ekofanatikerna säger. Jag hade gärna blivit en mutant, lite coola x-men superkrafter hade inte suttit fel! Det finns en hel del mer eller mindre perverterade saker jag hade kunnat hitta på ifall jag kan bli osynlig.....Men tillbaka till artikeln.
Några uppenbara fel i artikeln stör mig.
Ett citat.
"Torium är inte bara mindre radioaktivt än uran, det har också en betydligt kortare halveringstid. Det minskar avfallsproblemet."
Detta är lite väll dumt påstående. Det är ungefär lika logiskt som att säga att "en moppe är inte bara söligare än en bil, den når också sin destination fortare".
Precis som färdtid och hastighet är omvänt proportioneliga så är radioaktivitet och halveringstid omvänt proportioneliga. Dvs kortare halveringstid innebär högre aktivitet och vice versa. Thorium är mindre radioaktivt än uran eftersom det har längre halveringstid! 14 miljarder år för Thorium-232 medans Uran-238 har 4,5 miljarder år.
Tyvär så tror ju folk att lång halveringstid innebär ett problem. Det är inte sant. Det är de isotoper med medellång halveringstid som är ett problem. Runt 10 000-100 000 år. Dessa har en halveringstid kort nog för att vara högaktiva, men lång nog för att vara ett förvaringsproblem. Uran och Thorium med en halveringstid på flera miljarder år är inte ett problem just för att den långa halveringstiden innebär att de har jävligt låg aktivitet.
Ett annat fel i det citatet är att Thoriums halveringstid inte har något som helst att göra med att avfallet från en Thorium reaktor blir mindre problematiskt. Det är däremot sant att avfallsproblemet är mindre med Thorium reaktorer, detta av två anledningar.
Det som gör avfall från en uranreaktor så långlivat är att en isotop av Uran, Uran 238, fångar in neutroner och sen genom beta sönderfall omvandlas till Plutonium-239. Plutoniumet i sin tur fånga in en neutron och betasönderfalla till Americium osv. Problemet är att de Americium och Plutoniumisotoper som skapas har medellånga halveringstider på tusentalet år.
I en Thoriumreaktor så är bränslet Thorium-232. Dessa kärnor fångar en neutron och transmuteras till Uran-233. U-233 klyvs i sin tur och producerar energi, Th-232 kan nämligen inte klyvas direkt. Eftersom Th-232 är en lättare kärna än U-238 så kommer det inte byggas upp särskilt mycket tunga aktinider som Plutonium och Americium.
Den andra anledning är att en Thorium reaktor använder bränslet mycket effektivare. Mindre mängd Thorium går åt för att producera en kWh jämnfört med Uran. I en Uranreaktor så klyver vi bara runt 3% av Uranet i bränslet, i en Thoriumreaktor däremot så kan teoretiskt sett allt Thorium transmuteras och klyvas. Detta gör uppenbarligen att vi får mindre mängd avfall per producerad energienhet.
Thorium har även den fördelen att inget vapenmaterial produceras. U-233 kan användas i kärnvapen men det är mycket besvärligt eftersom det också kommer innehålla U-232, U-232 sönderfallskedjan innehåller starka gammastrålare. USA experimenterade med U-233 vapen men övergav det fort. Genom att blanda in vissa ämnen i Thoriumbränslet så kommer det bli obrukbart som vapenmaterial.
Det finns till på köpet mycket mer Thorium än uran. Så Thorium är givetvis mycket intressant för kärnenergi. Men det är även värt att nämna att avfallet från uankraftverk inte är ett problem enbart pga uranet, det är ett problem eftersom dagens lättvattenreaktorer är oeffektiva. Med nya reaktorer kommer avfallsproblemet reduceras dramatiskt eftersom man kommer kunna klyva de långlivade aktiniderna och få ut energi från dom.
Innan någon besserwisser kommenterar så vet jag förövrigt mycket väl att man stavar Torium utan h på svenska. Men jag gillar den engelska stavningen!
När den forskningen har givet ett resultat som innebär att man kan såväl krav- som rättvisemärka dessa varor, ja då är jag beredd att hålla med dig. Jag vet mycket väl att de besprutade varor´na är relativt ofarliga att stoppa i sig, men detsamma gäller inte för de som tvingas producera varorna (och då oftast under såväl miljö- som socialt förkastliga förhållanden... Jag tror inte på den forskning som inte redan finns och jag är inte heller redo att chansa med jorden som insats. Risken man tar omfattar ju fler än mig själv, vilket således är förkastligt ur ett världscentriskt perspektiv...
Låter vettigt med Thorium, förstår dock inte Johan som vill att man skall betala någon konstig organisation för märkning av produkter. Johan tror inte heller på forskning som inte redan finns. Undrar vad Johan äter som gör honom så konstig.
Adekvat språkbruk
Det stavas aktinoider :)
prokastinering håller inte i längden
jag älskar koprofager <3
Längre halveringstid betyder lägre radioaktivitet, mindre strålning alltså. Ser du på järn så har det en väldigt lång halveringstid. Så är det heller inte farligt.
Men, motsatsen gäller också. En kort halveringstid med hög radioaktivitet är också bra. Jod-131 har en halveringstid på 8 dagar http://sv.wikipedia.org/wiki/Jod vilket gör att ämnet mycket snabbt klingar ut och försvinner.
Längre halveringstid betyder lägre radioaktivitet, mindre strålning alltså. Ser du på järn så har det en väldigt lång halveringstid. Så är det heller inte farligt.
Men, motsatsen gäller också. En kort halveringstid med hög radioaktivitet är också bra. Jod-131 har en halveringstid på 8 dagar http://sv.wikipedia.org/wiki/Jod vilket gör att ämnet mycket snabbt klingar ut och försvinner.