Kolindustrin vet vem deras största fiende är

Och det är inte vind eller solkraft.... Se bara på annonsen i botten av detta inlägget som är tagen från tidningen Courier mail i Australien, den syntes när det var valtider. "Going nuclear is dangerous and will mean the end of our coal industri"

Kolindustrin(och naturgas) världen över är nog väldigt tacksam för all hjälp de fått från miljörörelsen genom åren. Utan deras ihärdiga kamp mot kärnkraft så hade kolkraften varit betydligt mindre idag än den är. De säger aldrig ett ord om de hundratusentals människor som dör varje år på grund av kolföroreningar, aldrig ett ord om de tusentals som dör i kolgruvor och inte ens nu när växthuseffekten är på tapeten så känns skrikandet mot kol särskilt laddad i jämförelse med propagandan mot kärnkraft. Inge skräckbilder på folk som dör plågsamt av lungsjukdomar, inte ett ord om de massiva mängder tungmetaller som spys ut ur skortstenar och rinner från askhögar. Inte ett ord om de fruktansvärda arealer mark som vänds upp och ner i jakten på kol. Varje del av kolkraftens bränslecykel är så ofattbart destruktiv att det är svårt att verkligen begripa dess omfattning. Det enda som är värre än kolkraft är att vara utan energi och det är väll enda anledningen till att man överhuvudtaget accepterat vilken styggelse det är.

Ibland är det verkligen så att man börjar fundera om det inte är som Ron Adams säger på sin blogg
Atomicinsights, att en betydande del av de som styr och säller inom miljörörelsen egentligen är köpt av fossila industrin. Riktigt så konspiratorisk är jag dock inte. Tillämpar heldre Hanlon's Razor "Never attribute to malice that which can be adequately explained by stupidity"  och stupidity finns det i obegränsade kvantiteter hos greenpeace, friends of the earth, sierra club etc.

Men Gerhard Schröder är nog iallafall ett utmärkt exempel på någon som förmodligen var köpt. Han var väldigt anti kärnkraft som förbundskansler, sen fick han genast ett job med fet lön vid Gazprom som exporterar enorma mängder gas till Tyskland. Vad kom först, de ryska pengarna eller hans kärnkraftsmotstånd?



Nytt liberalt miljönäverk

Magnus Andersson skriver idag att CUF startat ett nytt miljönätverk.

Låter intressant, men vem mer än mig gissar att de inte kommer ta i kärnkraft ens med tång? Läser tex detta i slutet på hans inlägg

"Det blev ett otroligt intressant samtal. Nästa träff kommer vara den 20:e oktober. Den kommer i första hand att handla om tillståndsprocesser och miljöbalk som i dagens tillämpning ser till att vindkraft- och vattenkraftprojekt och järnvägsbyggen stoppas."

Och som jag sagt flera gånger, om CUF och Magnus seriöst vill öppna upp för de miljövänligaste energikällorna och låta de konkurera fritt så borde han vara den första att argumentera för att dumpa förbudet mot nya reaktorer. Små vattenkraftverk och utbyggd vindkraft har inte ens en tiondel av kärnkraftens potential, så enkelt är det. Det är som Fredrik skrev i en kommentar till ett av mina tidigare inlägg.

"Vi har det egentligen för bra i Sverige idag för att se de verkliga riskerna med den energipolitik som bedrivs. Vi har råd att slösa, slarva och ta idiotiska politiska beslut såsom stängningen av Barsebäck m fl. Detta synsätt kommer att ändras varefter jordens ändliga resurser "sinar" med ständigt ökande efterfrågan. "

Alla svenska partier lär fortsätta sticka huvudet i sanden tills energipriserna stiger till den grad att vanlige Svensson får nog, sen lär nog saker hända och då lär det inte bli mer vindkraftverk som gäller.


För att knyta ann till senaste inlägget

Dvs, estetiska ämnen vs (natur)vetenskap och vad som är "viktigast".

Vilka har haft mest inflytande på världen?

Newton eller Bach?

Maxwell eller Rembrandt?

Einstein eller Beethoven?

Fermi eller Picasso?

Fleming eller Elvis?

Bardeen eller Wagner?

Schrödinger eller van Gogh?


Det värsta av allt är väldigt få överhuvudtaget känner till alla namnen till vänster. Plockar man bort ett slumpvis utvald namn på vänster sida så hade jag inte haft någon dator att sitta framför, eller överhuvudtaget kanske inte varit vid liv.
Hur som helst så vill jag inte påstå att musik och konst är oviktigt, tvärtemot, livet hade varit fantastiskt tråkigt utan det. Men de estetiska ämnena tillför ingenting till en elev som inte är intresserad, den tiden gör bra mycket mer nytta som extralektioner i matte eller naturvetenskap. Jag lever heldre i ett samhälle där de flesta har en grundläggande förståelse för fysik, kemi och matte, än ett samhälle där alla kan spela Füre elise.

När man ändå talar om musik, inget knäcker lite mixar av Tiesto eller Benassi!
 





Inte en dag förtidigt

Elever kan få rätt välja bort musik

Har aldrig förstått varför alla ska tvingas läsa flumämnen som bild och musik, ämnen som är totalt slöseri med tid ifall man inte råkar vara intresserad av det. Ännu mer korkat är det att betygen från de ämnena påverkar ens chanser att kunna komma in på naturvetar/ingenjör/medicin utbildningar.

Ett urklipp ur artikeln.

Utredningens förslag visar tydligt att de estetiska ämnena inte är lika viktiga som de teoretiska, enligt Peder Hofmann.

- Man glömmer bort att rätten att uttrycka sig genom bilder, sång eller musik är fundamental för att utvecklas som människa. I stället värderar man mätbar kunskap högre - det är lättare att mäta om man räknat rätt än om man spelar vackert, säger han.

Skillnaden är förstås att vem som helst, som inte råkar vara dum som en sten, kan lära sig räkna ordentligt. Desamma kan man inte säga om musik, dessutom är det så oerhört mycket viktigare att kunna räkna och ha grundläggande förståelse för vetenskap än att kunna spela flöjt. Estetiska ämnen är helt enkelt inte viktiga för att kunna begripa sin omgivning. Den patetiskt låga kunskap som de flesta har om naturvetenskap är anledningen till att alla blir vettskrämda över varenda idiotgrej som media trycker. Potatis ger cancer, kärnkraft är farligt, GMO gör dig till en mutant osv.

Måste återigen klämma in mitt favoritcitat från Carl Sagan

We've arranged a global civilization in which most crucial elements - transportation, communications, and all other industries; agriculture, medicine, education, entertainment, protecting the environment; and even the key democratic institution of voting - profoundly depend on science and technology. We have also arranged things so that almost no one understands science and technology. This is a prescription for disaster. We might get away with it for a while, but sooner or later this combustible mixture of ignorance and power is going to blow up in our faces

Miljörörelsen VILL INTE ha en lösning på avfallsproblemet



Är det bara jag som märkt att ingen miljöföreningen(med det unika undantaget
MGK) ens överhuvudtaget pratar om LÖSNINGAR på avfallsproblemet. Det enda man hör gång på gång på gång på gång på gång är hur farligt och hemskt avfallet är och hur dålig alla förslagna förvaringsmetoder är, men de presenterar aldrig någonsin ett alternativ. Även MKG spenderar största delen av sin tid till att spy galla över KBS-3 medans de försöker höja den alternativa(läs betydligt dyrare) metoden djupa borrhål till skyarna, naturligtvis är de i princip ensamma om att tycka att djupa borrhål är en meningsfullt bättre metod. Deras taktik verkar snarare vara att fördyra och försena KBS-3 avfallsförvaringen snarare än att presentera ett seriöst alternativ. För mer om djupa borrhål se tex SKB's beskrivning och kommentarer om djupa borrhål. För andra källor ifall någon inte anser SKB vara pålitliga så finns det brittiska comission on radioactive waste management(googla, har ingen länk) som drar samma slutsatser.

Problemet för miljörörelsen är ju enkelt, direkt det finns en lösning på avfallsproblemet, något som i realiteten funnits väldigt länge, så försvinner helt deras huvudargument mot kärnkraft. Men tanken att greenpeace eller någon annan grup fanatiker skulle kunna ändra sin åsikt om kärnkraft är nästan omöjligt, problemen är i deras ögon olösliga och därför finns det aldrig någon lösning de kan godta. En fruktansvärt okonstruktiv attityd.

Nästa gång någon "miljövän" spyr galla om kärnkraft och avfall så säg helt enket detta.
Det finns två sätt att hantera avfallsproblemet, antingen geologiskt slutförvaring eller så bygger vi nya reaktorer som kan förstöra det så att vi slipper förvara det i tiotusentals år. Det är de enda alternativen vi har! Det finns redan idag tusentals ton avfall och det avfallet måste vi ta hand om på ett sätt eller annat. Om du är emot både att slutförvara avfallet och att utveckla reaktorer som kan förstöra avfallet, vad föreslår du då istället för lösning? Att stänga all kärnkraft kommer inte få avfallet som finns att försvinna.

Förmodligen lär de inte kunna ge något svar alls på den frågan.


Lågaktiv




Det är rätt dött här på min blogg just nu tyvär. Som vanligt så kommer livet iväg för bloggandet :) Just nu, förutom att vara 8-5 på universitetet varje dag, så är jag på gymmet 6 dagar i veckan(högintensiv intervall förbränningsträning 5-6ggr i veckan och westside styrkelyft 4ggr i veckan), och pluggar holländska runt 20 timmar i veckan. Det blir inte många timmar över per dag och under de timmarna känner jag mig rätt stekt minst sagt. Bloggen komme rätt långt ner på prioriteringslistan med andra ord.

Dessutom har det varit väldigt tyst på kärnkraftsfronten, förutom svammlet om tysk avfallsförvaring och
nyheten som alla(media och bloggar) ignorerade. Jag ska iallafall ge mina kommentarer så snart som möjligt på MUF's miljörapport, "Vår miljö - en blå planet".

Va i självaste helv... ?!?!?

DN har skrivit en artikel om LHC, det är iallafall kul att LHC uppmärksammas. Men detta är en av de löjligaste felskrivningar jag sett tror jag.

En svärm plutoner ska färdas runt hela acceleratorringen. Utanpå ringen sitter ungefär 8.000 magneter som styr plutonerna. 

Man måste fundera lite över vilka som skriver DN's vetenskapsartiklar efter det......


Eller kanske inte...



”Mindre kött för en bättre värld”
(DN, SvD)

Vi borde skära ner vår köttkonsumtion för att hjälpa till att stoppa klimatförändringen, anser chefen för FN:s klimatpanel (IPCC) Rajendra Pachauri.

- Starta med en köttfri dag i veckan och minska därifrån, föreslår han i brittiska The Observer.

Det finns få saker i världen som ger en lika mycket glädje som att sätta tänderna i en saftig hamburgare med bacon och ost, eller en riktigt rejäl laddning kättförsås och spaghetti. Kött är det godaste som finns i alla dess former. Vissa livstilsförädringar är oacceptabla(för mig) och att sluta äta kött är definitivt en av dem. Nu förslår ju i och för sig Pachauri att man bara ska skära ner på köttkonsumtionen men ser man på bloggresponsen så är det många som är ivriga att spy galla över de hemska köttätarna samtidigt som de höjer vegandiet till skyarna. Om de är nöjda med sin kost så är det väl kul för dom, jag fattar bara inte varför så många veganer/vegitarianer desperat försöker få andra att anamma deras livsstil? Att en människa äter kött är ungefär lika omoraliskt som att ett lejon äter kött.

Förr eller senare(om det inte redan gjort det) kommer förslag på högre skatter på kött komma krypandes och jag hoppas innerligt att svenska folket kommer säga dra åt helvete varje gång, speciellt eftersom det hade stått ivägen för utveckling av miljövänligare sätt att producera kött. Om man verkligen vill sänka utsläppen av växthusgaser så finns det så många olika sätt man kan göra det på innan man ens behöver tänka på kött. Tex att åtgärda utsläppen från rederier, metallindustrin och fjärrvärme/gas, de förändringarna kan man göra utan att vanlige svensson ens märker av det.
Så länge kina bygger ett kolkraftverk i veckan så är diskussionen om kött enbart löjligt, precis som diskussionen om flyg. Symbolhandlingar som enbart förslås eftersom alltförmånga "miljövänner" egentligen bara vill påtvinga andra en livsstil och miljön blir bra svepskäl att gömma sig bakom.

Sen kan jag väll avsluta med en lite fotnot att jag egentligen inte äter stor mängder kött. Nötkött en gång i veckan ungefär, griskött lite mindre än så. Kyckling och tonfisk äter jag i kopiösa mängder trots att det inte smakar ens en tiondel så gott eftersom magert nöt och griskött är så förbannat dyrt.


Den "mänskliga faktorn"




Det går inte diskutera kärnkraft utan att någon förr eller senare nämner den "mänskliga faktorn". Efter att den ökända faktorn nämns så hör man aldrig någon slags beskrivning av vad den mänskliga faktorn verkligen kan ställa till med, det är underförstått att den mänskliga faktorn i kombination med kärnkraft, kärnavfall, eller något radioaktivt överhuvudaget, kan orsaka en katastrof av ofantliga proportioner. Den mänskliga faktorn dök bland annat upp i dessa två bloggdiskusionner jag är delaktig i,
"Kärnkraft nej tack -2" och Veckans  (livsstil till varje pris..)

Den mänskliga faktorn har förvisso orsakat olyckor och katastrofer, det förnekar nog inte jag eller någon annan. Tjernobyl, TMI(Harrisburg) och Bhopal är tre exempel. Även Exxon Valdez och explosionen vid Texas city refinery can förmodligen ha orsakats av mänskliga klantigheter.

Så varför är jag då så snabb att vifta bort mänskliga faktorn när det gäller nya kärnkraftverk och kärnavfallsförvaring? Av en enkel anledning, den mänskliga faktorn kan inte åstkomma magi eller bryta mot naturlagar. Ett trivialt exempel jag skrev i en av diskussionerna ovan är att oavsett hur klantig man är så kan man inte råka sätta eld på vatten, naturens lagar är helt enkelt sådana att vatten inte kan brinna. Den poäng jag vill föra fram med det exemplet är att det är möjligt att designa saker så att naturlagar sköter jobbet åt en, då är den mänskliga faktorn effektivt tagen ur bilden!

Vi kan titta på slutförvaring igen eftersom det är enklaste exemplet. Enligt den svenska metoden, KBS-3, så ska man kapsla in de använda bränslestavarna från våra reaktorer i kopparbehållare. Kopparbehållarna placeras sen 500 meter ner i berggrunden omgiven av en speciellt utvald lera. Det är lätt att då tro att KBS-3's säkerhet helt bygger på att kapslarna och leran förblir intakt under de hundra tusen år som avfallet ska förvaras innan det är ofarligt. Men det är egentligen en felaktig uppfattning, om något så är leran och kapslarna mer eller mindre grädde på moset.

I sista hand så beror säkerheten i en slutförvaring på naturliga faktorer, berggrunden tillsammans med aktiniderna(grundämnena i den grupp som uran, plutonium, americium, curium etc tillhör) kemiska egenskaper är det som ultimat garanterar säkerheten och de är faktorer som inte kan påverkas av den mänskliga faktorn. Man kan aldrig bli så klantig att man råkar ändra elektronorbitalerna hos aktiniderna så de helt plötsligt blir mer lösliga i vatten eller mindre benägna att fastna mot alla ytor de kommer i kontakt med. Naturen demonstrerade dessa egenskaper på ett förträffligt sätt för två miljarder år sen med de naturliga reaktorerna i Oklo som jag skrivit om tidigare härläs gärna även det Bengt Axmacher skrivit om det på sin blogg back to balance. Vi behöver alltså inte oroa oss för våra efterkommanden om 50 000 år, även om det fruktansvärt osannolika sker att några kapslar går sönder så kommer ändå avfallet stanna på plats, helt enkelt eftersom dess egenskaper är sådana att det inte rör sig mycket.



Ett annat exempel som ligger mig varmt om hjärtat är givetvis pebble bed reaktorer. Bränslet i pebble bed reaktorer är de kulor(pebbles) man ser på bilden ovan. De är gjorda av grafit och inbäddad i grafiten är tusentals små små bränslepartiklar kallade triso partiklar. Trisopartiklarna består av flera olika lager, ytterst är ett lager pyrolytisk kol, innanför det finns ett lager kiselkarbin, sen kommer återigen ett lager pyrolytisk kol, innanför det finns ett lager av poröst lager kol och kärnan av partikeln kan bestå av uranoxid, toriumoxid, plutoniumoxid eller carbider av de tre grundämnena. Det porösa lagret med kol finns till för att fånga alla fissionsgaser, det inre och yttre lagret pyrolytiskt kol finns till för hållfasthet och kiselkarbidlagret stärker partikeln extra mycket och ser till att ingenting kan läcka ut. Det fina med dessa partiklar är att de är enormt värmetåliga.



Grafen ovan(klicka för större bild) tagen från T.X. Liang et al. / Nuclear Engineering and Design 236 (2006) 1922-1927visar hur stor del av trisopartiklarna som havererar beroende på temperatur och hur länge de exponeras för temperaturen. De kan alltså klara upp till 9 timmar vid 1900 grader innan ens 0.25% av partiklarna havererar. Vi ser också att de kan fixa 1600 grader under väldigt lång tid utan att något händer. Så länge partiklarna är intakta kan givetvis inget radioaktivt material komma ut i resten av reaktorn. Då handlar alltså säkerheten hos reaktor helt enkelt om att designa reaktorn så att temperaturen i reaktorn aldrig överstiger 1600 grader oavsett vad som sker med reaktorn.

Det är här all grafit som finns i kulorna som innehåller trisopartiklarna kommer in i bilden, den grafiten tillsammans med resten av grafiten i reaktorn är enorma värmesänkor. Grafit har väldigt hög värmekapacitet, dvs man måste pumpa in väldigt mycket energi i grafit för att höja temperaturen hos grafiten. Om vi tänker oss att det värsta tänkbara händer reaktorn, kylsystemen slås ut totalt och kontrollstavarna fungerar inte, då kommer dopplereffekten(som jag skrev om här) direkt stänga av kärnreaktionen, sönderfallvärmen som sedan återstår suger grafiten upp utan problem. Grafiten i sin tur strålar ut energi som tas upp av reaktorkärlet och sen disponeras ut i omgivningen. Oavsett vad som sker och oavsett hur lång tid reaktorn fortsätter i det läget så överstiger aldrig temperaturen 1600 grader. Det är något man även demonstrerat både i pebble bed test reaktorer i Tyskland och Kina. De drog ut alla stavar och slog av all kylning, ingenting händer. Hade man försökt göra samma sak i en lättvattenreaktor hade man fått en otrevlig härdsmälta på halsen, men det rör inte pebble bed reaktorn i ryggen. Det går inte klanta sig så att temperaturen blir högre än 1600 grader, grundläggande fysiska processer förhindrar det! Det är lika omöjligt som att vara så klantig att man tänder eld på vatten.

Nu kommer någon säkert tänka, hmmm grafit är kol och kol brinner duktigt. Vad händer om luft kommer in i reaktorn? Felet med det argumentet är antagandet att allt kol brinner, diamant tex är inte direkt något som brinner lätt och det är rent kol. Samma gäller för grafit, nedan är ett videklipp som demonstrerar vad som sker när en bit reaktorgrafit möter herr svetslåga, absolut ingenting!



Det är väldigt väldigt svårt att antända grafit, faktiskt så svårt att grafitpulver används som brandsläckare för saker som brinner vid väldigt höga temperaturer. Så även om tex reaktorkärlet skulle haverera(något som aldrig skett ens i en lättvattenreaktor någonsin) så att luft kan komma in i rektor så sker inget, allt radioaktivt material är inneslutet i TRISO partiklarna, grafiten bara ligger och glöder oberört och man har gott om tid att åtgärda situationen utan panik. Om ingenting sker under en längre tid kommer grafiten sakta men säkert oxidera och tillslut exponeras TRISO partiklarna, men man har så lång tid på sig att åtgärda situationen att det inte spelar någon roll.

Såja det får räcka för idag, det här blev ett längre blogginlägg än jag tänkt mig!

ÄNTLIGEN!!!

De vill bygga kärnkraftverk
En grupp storföretag med Boliden, Stora Enso och SCA i spetsen har hemliga planer på att bygga ut kärnkraften i Sverige. Det avslöjar Veckans Affärer i morgondagens nummer.

Ska bli intressant att se hur detta går, lätt den intressantaste nyheten detta året! För tidigt för att korka upp champagnen förstås men man kan alltid hoppas!

För lite andra nyheter också i länder som faktiskt inte bara rullar tummarna.

Sanmen excavation completed early
Excavations for the nuclear island of Sanmen 1 are complete, China's State Nuclear Power Technology Corporation (SNTPC) told World Nuclear News. 
******

Eventually the Sanmen site in Zhejian province will host two Westinghouse AP1000 pressurized water reactors, which will output 1250 MWe each. SNTPC is working in partnership with Westinghouse and its partner Shaw on the units. First concrete - the official start of construction of a nuclear power plant - should be poured for Sanmen 1 in March 2009, with operation following in late 2013.

A component module factory specifically for AP1000 units has been established near Haiyang in Shandong province, where two other AP1000s are to be built. Pre-assembled modules could be transported from the Haiyang facility across China or even for export later on in China's nuclear power program. A similar facility is planned in America to provide AP1000 modules to the USA as well as - potentially - the UK, South Africa and Turkey.


Det sista stycket är extra intressant, att fabriksbygga moduler som sen monteras ihop på byggplatsen kan skära ner på både konstruktionstider och kostnader. Dessutom är det lättare att kvalitetskontrollera i fabriken. Man kan lätt undvika den sortens problem som olkiluoto 3 dras med alltså.


Graphite production for PBMR set to start
South Africa's National Nuclear Regulator (NNR) has given the go-ahead for the start of production of graphite feedstock for the Pebble Bed Modular Reactor (PBMR) demonstration unit.
****
The small advanced reactor, a South African national project, would produce 165 MWe and could be built in 'packs' of eight. It is hoped that up to 30 of the units would be employed domestically in coming decades, taking industrial heat-supply roles in the production of hydrogen and synthetic oils as well as electricity. The PBMR design is also a contender for build in the USA in the Next Generation Nuclear Plant project. The project is managed by the PBMR Pty firm, established in 1999 and owned by Eskom (41%), the South African Industrial Development Corporation (14%), the South African government (30%) and Westinghouse (15%).

Major contract for PBMR demonstration
A deal worth C$253 million ($242 million) was announced today towards the demonstration Pebble Bed Modular Reactor (PBMR).
******
SNC Lavalin said that Phase I, covering the project scope definition, was completed by the consortium in June 2008 and the next month had seen the start of Phase II, which should result in a finished PBMR unit in 2014.

De två sista nyheterna är uppmuntrande, PBMR är överlägsen lättvattenreaktorer och ju snabbare de kan börja byggas ju bättre. En drömsituation vore givetvis ifall någon svensk industri vill köpa en PBMR för processvärme. Men det är nog en avlägsen möjlighet minst sagt. Fast det vore iallafall ett sätt för svenska stål och metallverken att sänka sina co2 utsläpp, de står för 8% av sveriges utsläpp!


Ik ben gefrustreerd




Idag är väll sista dagen på sommarn och sista dagen på min lilla en veckas semester. Semestern har varit riktigt skön men inte alls lång nog. Det har varit en på tok för hård vår och sommar för att en vecka ska räcka som återställare, men jag får helt enkelt skjuta på slitenheten fram till jul då jag kommer ta långledigt, minst 4 veckor! Fram tills dess gäller det att ta sig i kragen, min handledare kommer äntligen hem från USA också så nu kan jag komma igång ordentligt med mitt ännu odefinerade doktorandprojekt. Imorgon börjar också en kurs i holländska som jag ska läsa, få se hur det går. Förutom engelska har jag aldrig försökt lära mig något annat språk, försöker nu göra läxa nummer ett men kan inte koncentrera mig. Jag har iallafall lärt mig helt på egen hand hur man ska säga att man är frustrerad på holländska :)

Frustrationen handlar förstås inte bara om att jag känner mig så jäkla sliten, nej för att inte skapa något trendbrott här så måste jag givetvis vara frustrerad över kärnkraft som vanligt! Igårkväll när jag slösurade runt så rammlade jag in på sidan
Terrestrial Energy, nån amerikan håller på att skriva en bok om kärnkraft som verkar lovande och han bloggar även en del. I hans blogg hittade jag detta.

Unfortunately, there's a huge bifurcation in American society. We have a core of people who understand nuclear technology, who recognize its world-saving potential, but who simply can't communicate this to the general public - and are getting kind of bitter about it as well. Then we have the general public that yearns for something exactly like nuclear - "clean energy" - but is totally misinformed about it and therefore fearful.

Han hade lika gärna kunnat skriva western society istället för american society. Fetstilade snutten beskriver prick hur jag känner och jag har bara lobbat för kärnkraft i lite dryft två år, hur ska de gamla rävarna som varit aktiva sen 60 talet och framåt egentligen känna sig? Att se samma idiotiska lögner och myter upprepas ad infinitum. Det är ju så otroligt absurt att den energikälla som uppfyller alla tänkbara önskemål motarbetas så hårt för att så få förstår den och därför blir den lätt offer för den ännu mindre klicken som sprider lögner och myter på heltid. Det finns ingen energikälla som har så stor potential, som kan kan producera så mycket energi med så liten miljöpåverkan och som är så mångsidig som kärnenergi. Kärnenergi är helt enkelt det nästa logiska steget i den energistege som mänskligheten klättrat upp för.

Men istället för att fortsätta klättra upp för stegen så vill många vända utveckligen och gå tillbaka till att elda pinnar och leka med vindmöllor, åter begränsa oss till de löjligt utspäda energirester som naturen har över helt utan tanke på hur ofantligt knepigt det är att utvinna energi ur en så klena källor. De säger glatt att energi är gratis, men den är gratis på samma sätt som guld i havet är gratis.

Att kärnenergi är den bästa energikällan är plågsamt uppenbart för varenda person som överhuvudtaget försökt sätta sig in i grundläggande kärnfysik! Det är så uppenbart att vi som lobbar för kärnkraft helt enkelt inte kan förstå varför inte alla ser det direkt och det är väll det som är problemet, hur ska man kommunicera något till allmänheten som man själv anser är så uppenbart att det nästan säger sig själv? För så uppenbart är det verkligen, fråga vem som helst som studerat ämnet!

Motståndet mot kärnkraft är nog bara en av många symptomer på den grundläggande uppdelning som existerar i det moderna samhället mellan de som förstår sig på teknik och vetenskap och de som inte gör det. Carl Sagan sa det bäst


We've arranged a global civilization in which most crucial elements - transportation, communications, and all other industries; agriculture, medicine, education, entertainment, protecting the environment; and even the key democratic institution of voting - profoundly depend on science and technology. We have also arranged things so that almost no one understands science and technology. This is a prescription for disaster. We might get away with it for a while, but sooner or later this combustible mixture of ignorance and power is going to blow up in our faces


Kort semester




Jag har inte haft någon semester alls denna sommarn, eller detta året för den delen. Men veckan som kommer har jag tagit ledigt och maria ska komma ner hit till Holland :) Jag lär inte blogga något under veckan med andra ord! Ska bli jäkligt skönt att sova ut och ta det lungt, jag har sovit horribelt dåligt under de senaste veckorna, 4-5 timmar per natt.

Så ha en trevlig vecka alla som läser detta!

Det är så man blir mörkrädd ibland...




En fråga alla svenskar konstant borde ställa sig är, är våra riksdagsledamöter kompetenta? Som tur är så kan man nuförtiden se alla motioner, interpellationer osv på
riksdagens hemsida. Bara för nöjes skull så sökte jag på homeopati och lite andra "alternativ medicin" grejer, helt enkelt därför att alla som tror på homeopati borde omyndigförklaras. Till min skräck hittade jag motioner etc som handlar om att homeopati borde ses som ett komplement till skolmedicin. Jag brukar ju ofta kasta skit på miljöpartiet, men det verkar som att i detta fallet är idiotierna lika välrepresenterade bland alla partier!

Motion till riksdagen 1998/99:So202 av Maud Ekendahl (m)

Alternativmedicin och homeopati måste ses som ett
komplement till skolmedicinen, inte som något som står i
motsats till skolmedicinen.


I Frankrike, Tyskland och Storbritannien ingår homeopati i sjukförsäk-
ringssystemet. Åtskilliga länder har renodlade homeopatiska sjukhus, poli-
kliniker eller fakulteter där forskare ingår. WHO har också insett styrkan i
homeopati med tanke på effektivitet och ekonomi.

Motion till riksdagen 1991/92:Sk666 av Marianne Andersson (c)

Runt om i världen är homeopatin en erkänd
behandlingsform. Homeopatin är en disciplin vid flera
universitet. Den homeopatiska behandlingen bygger på
flera hundra års beprövad erfarenhet. Upphovsmannen till
homeopatin och flera av de efterföljande utövarna är
läkare. Även om det råder olika uppfattningar mellan
skolmedicin och homeopati om sjukdomsbehandlingen
visar resultaten att man inte entydigt kan säga att den ena
vårdformen är bättre än den andra.


Motion 2005/06:So415 Komplementär- och alternativmedicinsk behandling för barn och gravida kvinnor

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om att barn under 8 år, gravida och ammande kvinnor skall få möjlighet till behandling med komplementär- och alternativmedicin av auktoriserade/regi­strerade komplementär- och alternativmedicinare.


Motion till riksdagen 1999/2000:Ub406 av Westerholm, Barbro (fp)

Alternativmedicinska behandlingsmetoder används i dag
både inom och vid sidan av den etablerade hälso- och
sjukvården. Till metoderna hör bl.a. akupunktur, homeopati
och örtmediciner/naturmedel. Alternativa terapiformer
används framför allt av människor med kroniska eller
allvarliga sjukdomar, men det är bruket av alternativa former
för förebyggande hälsovård som förefaller öka mest.
*****************
Det behövs
studier över alternativ behandling av sjukdomar och hälsoproblem som man
inte kommit till rätta med med konventionella medel och metoder.
Eftersom
intresset bland forskare att ta sig an dessa problem varit svagt föreslår jag
inrättandet av forskningscentra för alternativ medicin knutna till etablerade
forskarmiljöer. Dessa centra skulle också kunna vara kunskapscentra för
insamling, bearbetning och spridning av kunskap om alternativ medicin.
Slutligen behövs naturligtvis finansiella resurser för detta.


Motion till riksdagen 1990/91:So449 av Anita Stenberg m.fl. (mp)

Utmärkande för en del av de alternativa metoderna är
att de betonar en helhetssyn på människan som biologisk
och andlig varelse.
*********
Vissa av de alternativa metoderna bygger på teorier, som
inte står i överensstämmelse med naturvetenskapliga
kunskaper.
Andra behandlingsmetoder är förenliga med
dessa kunskaper, men deras effekt är obevisad. Räcker det
om människor mår bättre efter en behandling eller skall en
bättring kunna vetenskapligt bevisas för att man skall kunna
säga att behandlingen haft effekt?

Motion till riksdagen 2000/01:So315 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)

I dag ligger Sverige långt efter andra länder vad gäller alternativ medicinforskning. 
Europa och USA har kommit betydligt längre när det gäller att integrera konventionell
och alternativ medicin. Norge fick för två år sedan en ny lag som godkänner bland annat
healing på sjukhus och Finland har aldrig haft någon motsvarighet till den svenska
kvacksalverilagen.
En översyn av kvacksalverilagen borde därför göras i syfte att legitimerad personal 
tillåts utöva alternativmedicin tillsammans med den etablerade skolmedicinen utan
att för den skull riskera att förlora sin legitimation.
Den fråga som Anita Stenberg ställer är verkligen obehagligt,

"Räcker det om människor mår bättre efter en behandling eller skall en
bättring kunna vetenskapligt bevisas för att man skall kunna
säga att behandlingen haft effekt?"

Det är väll klar så in i helvete att det måste finnas vetenskapligt bevis! När en patient går till en läkare så förväntar han/hon sig att läkaren ska administrera en behandlig som bevisat fungerar! Något annat vore att förstöra trovärdigheten hos hela sjukvården. Rappakalja och bullshit har ingen plats inom sjukvård, det spelar ingen roll att alternativmedicin funnits i tusentalsår, det finns en massa skit som folk trott på i tusentals år.

Barbro Westerholms förslag att inrätta ett forskningscenter för alternativmedicin är lika irriterande. Anledningen till att man inte forskat mycket på alternativmedicin är densamma som att man inte forskat på förekomsten av porslinstekannor på månens baksida, det finns helt enkelt ingen till det eftersom själva grundtanken är idiotisk! Att föreslå att skattepengar ska gå till sån jävla skit är upprörande, vad kommer näst? Ska skattepengar gå till att utreda ifall healing fungerar? Eller om bön har någon effekt? Ska vi utreda ifall näcken kanske är en riktig varelse? Vars går gränsen? Hon borde verkligen ställa sig frågan om det inte finns en väldigt bra anledning till att ingen besvärat sig med att forska på det!


Akupunktur och kiroprakti verkar iallafall fungera någorlunda så det har jag inget särskilt mot, sen är det fullt möjligt att det kan finnas några aktiva ämnen i någon slags gammal örtbehandling etc. Det är iallafall inte absurt orimligt. Men de som förespråkar just homeopati är så korkade att det inte finns ord för det. Vet de ens vad homeopati är?

Grundprincipen är att man kan bota en sjukdom genom att administrera i oerhört utspäd form något gift som ger upphov till samma symptom som sjukdomen, detta ska tydligen kunna bota sjukdomen. Lika botar lika. Utspädningen påstås ta bort giftigheten medans det "nyttiga" stannar kvar. Homeopaterna påstår även att ju mer utspäd blandningen är, ju starkare blir den och utspädningsnivån. Problemet är förstås att utspädningen oftast är så extrem att det inte ens återstår en endaste molekyl längre av giftet man späder ut!! Ska man även tolka det bokstavligt så vore det vettigaste att köpa en flaska med homeopatimedicin, sen späda ut det själv gång på gång tills man har en livstidsförbrukning av skiten.

Hur någon kan överhuvudtaget tro på detta är bortom min fattningsförmåga, isåfall vore havsvatten den ultimata homeopatiska medicinen, för allt finns i havsvatten! När du pissar efter att du tagit din homepoatisk sörja så rinner det u slutändan rakt ut i havet, gå dit och fyll en flaska istället! DrBuzz0 som driver depletedcranium bloggen har skrivit ett fantastiskt roligt email till ett homeopatiföretag som belyser hur logiskt inkonsekvent det hela är.

A few obvious questions for a homeopathic product manufacturer


To whom it may concern;


I had a few questions about your product so I am hoping you can clarify some apparent paradoxes. The product in question is "Nelson's Natural Sleep Aid."


Since your product is diluted to improve it's potency, is it necessary that I continue to buy your product for each use or can I dilute it more myself and therefore have an infinite supply from one tablet?


If I dilute it myself will this improve it's potency such that it will be more effective if the standard dose is not enough?


Is there any danger of diluting it too much? I do not want to make the preparation so strong that I could overdose. Do I run this risk if I start diluting it myself? I want to sleep but not be put in a coma!


Does this dilution matter if it's in my mouth or stomach? For example, if I first drink a large glass of water such that the preparation is diluted before it gets absorbed will this help? Does this run the risk of an overdose? Or does it not count once it's past my lips?


If I take half a tablet will it work twice as well?


What if I feel I do not need the full dose and I would like to moderate it? Should I take two?


On the other hand... if the principle of homeopathy is that "Like cures like" or in another manner of speaking "causes the opposite effect when diluted" will further diluting your preparation cause it to do the opposite? Your preparation helps people stay asleep, so I'm afraid if I dilute it or if I drink too much water with it will transform from a sleep aid into an alertness aid!


I'm worried about inadvertently introducing other products to the mix. I have some copper and iron in my water and I believe the city also uses fluoride. Is it possible that these would cause some problems in the dilution? Or are there too many atoms present for it to reach homeopathic strength? I certainly do not want to accidentally introduce a fluoride molecule and end up making my teeth fall out!


I know that the chances that the tablet will actually contain a molecule of the active ingredient are small, but if I should happen to get that molecule how will I know? Do you offer a refund if I do? Or is that considered a good thing to get the one molecule?


Best Regards,

Steve Packard


Här är även ett klipp där James Randi pratar om homeopati


Andra områden för kärnteknik

En sak "miljövänner" behändigt brukar glömma bort när man pratar kärnteknik är hur oersättliga alla andra tillämpningar av kärnteknik är som inte har något som helst med energiproduktion att göra. Jag kommer ihåg att jag sett någon miljöpartist argumenterade mot att producera medicinska radioisotoper i forskningsreaktorer med argumentet att man kan göra det i acceleratorer också, förvisso sant. Men hon glömmer bort att prislappen skiljer sig en hel del!

När en reaktor viktig för tillverkning av medicinska isotoper stängdes i kanada för några månader så orsakade det en jävla oreda minst sagt. Läste just denna nyheten nu som är en respons på den krisen.

Canadian doctors want new reactors

The report was written by an ad-hoc group of nuclear medicine experts gathered by the Canadian minister of health in early December last year. This was a response to a growing shortage of the molybdenum-99 raw material used to enable diagnostic procedures after a prolonged and unplanned shutdown of the world's main production reactor.

Second came measures to improve reliability of supply. "Canada needs reactors that are designed to expand their production capabilities quickly in response to an emergency" (ie an unplanned outage at another production facility), the report said, while the possibility that other research reactors in Canada could help by producing medical raw materials should be studied.


Undra hur modern medicin hade sett ut ifall man plockar bort alla strålningsrelaterade aktiviteter. Förmodligen hade inte mycket fungerat överhuvudtaget! Ifall nu någon miljöpartist eller allmänn kärnkraftsmotståndare ramlar in på min blogg och läser detta, hur ställer du dig till forskningsreaktorer för att producera diverse radioisotoper för medicinskt bruk?


Åsikter vs fakta




En sak som aldrig slutar förvåna mig är hur miljörörelsen i princip aldrig någonsin presenterar annat än sina egna åsikter. De ger aldrig referenser och de argumenterar aldrig från en vetenskaplig grund. Allt bygger på åsikter och känslor. Ett ärkeexempel är miljöpartistens
Carl Schlyters lilla "infoblad" om kärnkraft och klimat som jag hastight kommenterade för ett tag sen. Hur kan någon ingenjör med självrespekt ösa ur sig det ena påståendet efter det andra utan att ens försöka sig på någon slags bevisföring? Förvisso så riktar han sig till allmänheten och han kanske tror/hoppas att de är en dum pöbel som inte kan tänka kritiskt? Tyvär så kan man inte direkt påstå att det svenska skolsystemet uppmuntrar kritiskt tänkande.

Sen har vi förstås Greenpeaces hemsida där de syniskt slänger upp bilder på barn som lider av cancer och hävdar att det är på grund av Tjernobyl, helt utan att ta hänsyn till att någon cancerökning, förutom sköldkörtelcancer, ej har observerats. Vad är sanningen jämfört med bra propaganda? De öser även ur sig påståenden som detta.

"Currently no options have been able to demonstrate that waste will remain isolated from the environment over the tens to hundreds of thousands of years. There is no reliable method to warn future generations about the existence of nuclear waste dumps."

Utan att nämna att deras så kära natur själv har bevisat att geologisk slutförvaring är säker. Talar då om de naturliga kärnreaktorerna i Oklo. Ett två miljarder år långt naturligt experiment är inte bevis nog för dom, naturen är tydligen endast bra då den kan användas för propaganda! Man blir inte förvånad när man då hör en talesman för greenpeace haspla ur sig grodan att det inte handlar om vetenskap.

Oavsett hur man gräver och försöker hitta någon "miljövän" som faktiskt kan argumentera vetenskapligt om kärnteknik så hittar man inget, nada, noll. Jag vet inte hur många jag bett visa referenser för sina påståenden, oftast ignorerar de helt förfrågan eller så lovar de att titta närmare på det för att sen följa upp det med tystnad. Tidsbrist har jag full förståelse för, men varför presenterar man saker som fakta om man sen inte har referenser till det? Om jag själv presenterar gott om referenser som dementerar deras påståenden så ignoreras oftast frågan helt och hållet, men aldrig att de skulle erkänna att de hade fel. En serie debattinlägg i tidningar har verkligen demonstrerat det, i två olika tidningar belyste jag skitsnacket en miljökonsult och en teknikkonsults skriver om kärnkraft och koldioxidutsläpp. Försöker de besvara kritiken? Nej! Slutar de ljuga? Nej! De drar istället vidare till tidning efter tidning med samma identiska skitsnack helt utan att besväras av sånt jobbigt som fakta. Jag tycker man kan förvänta sig bättre av konsulter men vad vet jag...

Hela debatten gör mig verkligen fruktansvärt trött ibland, det är verkligen dårarnas paradis. Det mest frustrernade av allt är att de flesta andra sakkunniga väldigt sällan eller inte alls ger sig in i debatten i tidningarna. Om bara en bråkdel av sveriges fysiker, ingenjörer, kemister, radiofysiker och sjukhusfysiker hade gett sig in i debatten så hade man lätt kunnat sopa undan idioterna.  Men de flesta orkar nog inte bemöta argument som de tycker är rent uppenbart felaktiga, de glömmer då att det bara är uppenbart felaktiga för de som är insatta. För alla andra kan det verkar korrekt. Även det mest korkade måste bemötas! Som tur är så möter bloggande kärnkraftsmotståndare hårt motstånd på sina bloggar, men gammelmedia måste också erövras!

Det värmer ens bittra hjärta att förespråkarna vunnit debattmässigt i vissa länder, snubblade över denna artikel om hur greenpeace krossades i Brazilien. Resten av tidningen ger jag inte fem öre för eftersom den verkar ytterst suspekt, men den artikeln ger en iallafall lite hopp.

"During this period, my colleagues often asked me: "What are you doing? Are you here to attack Greenpeace or to defend the nuclear cause?" I said to them, very upset about this lack of understanding: "Oh, don't you think it is the same thing?"


And then, these people, our friends, the scientists and engineers, started to realize what was really going on; that there was a fight, a harsh combat, a war, and that war must be taken on, and that there was no other way: that we had to defeat the enemy in order to succeed in our aims. They understood that we should not go into silly, orchestrated anti-nuclear events, arguing about the safety of nuclear power plants, saying that the probability of an accident is 10 to the minus so-and-so-this kind of nonsense that all nuclear guys in the whole world usually use as strategy.

And the whole nuclear sector in Brazil-because they are not idiots, they just needed somebody to wake them up from this psychotic trance-woke up to the real fight. The real fight has nothing to do with technical issues; it is purely political, and mainly emotional and psychological warfare. As a matter of fact, we used the same tactics that the anti-nuclear people used against us."

Det kanske stämmer som det står där, debatten handlar inte och har aldrig handlat om fakta. Fakta har alltid varit på förespråkarnas sida, men greenpeace och resten av miljörörelsen har varit väldigt duktig på att fixa känslomässigt stöd genom väldigt laddade lögner. På sätt och vis är det ett krig, mellan vetenskap och pseudovetenskap och det handlar inte bara om kärnteknik. På alla sätt är vetenskap under angrepp. Homeopati(vilket enkelt klassas som det mest idiotiska i universum), elallergi, rädsla för mikrovågor, radioaktivitetsfobi, kemikalieskräck, GMO motstånd, alternativmedicin, healing, kreationism, intelligent design etc ad absurdum. Eftersom vetenskapsmän inte står på barrikaderna så tillåts pseudovetenskap förstöra riktig vetenskaps trovärdighet, den enorma kampen som biologer fört mot kreationiser i USA borde vara en läxa för kärntekniker och reaktorfysiker.

Så för att avsluta mitt något trötta och planlösa babblande med tre frågor.

1. Hur ska man på ett övertygande sätt belysa greenpeace och andra oseriösa miljöorganisationers brist på trovärdighet? Hur demonstrerar man för vanlige svensson att de snackar skit, utan att bli torr, tråkig och akademisk.

2. Hur ska vi föra ut vårt budskap på ett sätt som väckor känslor och sympati? Det är alltid svårare att engagera folk för något än mot något.

3. Hur ska man uppmuntra fler sakkunniga att ge sig in i debatten?


Heja Ara!!

Värst vilket liv det blev om Ara's rasierutbrott, skönt att se att 58% av de som röstat på SVD's fråga tycker att Ara gjorde rätt. Varför skulle han bara tiga om saker och ting inte går rätt till? Typiskt landet lagom attityd från de skribenter som tycker han gjorde fel. Håller helt med denna kommentaren

"Om man är så pass distanserad, artig eller befriad från passion så att man skulle kunna agera mer återhållsamt än Ara gjorde i hans ställe hade man:

1) inte kommit dit han har gjort i den branschen och

2) befunnit sig i fel bransch

Bra jobbat!"

Kan inte tänka mig hur frustrerande det måste vara att snuvas på medaljen i sitt sista OS.


Fantastisk artikel

En sak som aldrig slutar förvåna mig är hur framsynta många av kärnkraftspionjärerna var. Ett slående exempel är Alvin Weinberg som oroade sig för koldioxid redan på 70 talet. Idag när jag surfade runt på The oil drum snubblade jag över en tal som av amiral Hyman Rickover höll om slutet på fossila bränslen. Rickover var en stark drivkraft bakom lättvattenreaktorutvecklingen(en teknik som jag förvisso inte är överdrivet förtjust i), det faktum att USA's flotta har skött sina reaktorer väldigt säkert och bra beror nog också mycket på Rickover och hans krav. Man kan ha blandade känslor för karln, men han kunde verkligen se problem som låg långt in i framtiden, talet som jag snubblade över framförde Rickover redan 1957! Hur många på den tiden tänkte ens tanken på att oljan eller andra fossila bränslen kommer ta slut?

Här är iallafall talet i sin helhet, ordentligt lång men läsvärd som fan!

On May 14, 1957, Admiral Hyman Rickover gave a speech to the Minnesota State Medical Association called "Energy Resources and our Future." This speech was posted in December 2006 on the Energy Bulletin, and also appeared on The Oil Drum. This speech was made available by the work of two people: Theodore Rockwell, author of The Rickover Effect: How One Man Made a Difference, who had this article in his files, and Rick Lakin, who sought out the article and converted it to digital form. Since the speach is one many will want to read, we are repeating it again.

Energy Resources and our Future

I am honored to be here tonight, though it is no easy thing, I assure you, for a layman to face up to an audience of physicians. A single one of you, sitting behind his desk, can be quite formidable.

My speech has no medical connotations. This may be a relief to you after the solid professional fare you have been absorbing. I should like to discuss a matter which will, I hope, be of interest to you as responsible citizens: the significance of energy resources in the shaping of our future.


We live in what historians may some day call the Fossil Fuel Age. Today coal, oil, and natural gas supply 93% of the world's energy; water power accounts for only 1%; and the labor of men and domestic animals the remaining 6%. This is a startling reversal of corresponding figures for 1850 - only a century ago. Then fossil fuels supplied 5% of the world's energy, and men and animals 94%. Five sixths of all the coal, oil, and gas consumed since the beginning of the Fossil Fuel Age has been burned up in the last 55 years.


These fuels have been known to man for more than 3,000 years. In parts of China, coal was used for domestic heating and cooking, and natural gas for lighting as early as 1000 B.C. The Babylonians burned asphalt a thousand years earlier. But these early uses were sporadic and of no economic significance. Fossil fuels did not become a major source of energy until machines running on coal, gas, or oil were invented. Wood, for example, was the most important fuel until 1880 when it was replaced by coal; coal, in turn, has only recently been surpassed by oil in this country.

Once in full swing, fossil fuel consumption has accelerated at phenomenal rates. All the fossil fuels used before 1900 would not last five years at today's rates of consumption.


Nowhere are these rates higher and growing faster than in the United States. Our country, with only 6% of the world's population, uses one third of the world's total energy input; this proportion would be even greater except that we use energy more efficiently than other countries. Each American has at his disposal, each year, energy equivalent to that obtainable from eight tons of coal. This is six times the world's per capita energy consumption. Though not quite so spectacular, corresponding figures for other highly industrialized countries also show above average consumption figures. The United Kingdom, for example, uses more than three times as much energy as the world average.


With high energy consumption goes a high standard of living. Thus the enormous fossil energy which we in this country control feeds machines which make each of us master of an army of mechanical slaves. Man's muscle power is rated at 35 watts continuously, or one-twentieth horsepower. Machines therefore furnish every American industrial worker with energy equivalent to that of 244 men, while at least 2,000 men push his automobile along the road, and his family is supplied with 33 faithful household helpers. Each locomotive engineer controls energy equivalent to that of 100,000 men; each jet pilot of 700,000 men. Truly, the humblest American enjoys the services of more slaves than were once owned by the richest nobles, and lives better than most ancient kings. In retrospect, and despite wars, revolutions, and disasters, the hundred years just gone by may well seem like a Golden Age.


Whether this Golden Age will continue depends entirely upon our ability to keep energy supplies in balance with the needs of our growing population. Before I go into this question, let me review briefly the role of energy resources in the rise and fall of civilizations.


Possession of surplus energy is, of course, a requisite for any kind of civilization, for if man possesses merely the energy of his own muscles, he must expend all his strength - mental and physical - to obtain the bare necessities of life.

Surplus energy provides the material foundation for civilized living - a comfortable and tasteful home instead of a bare shelter; attractive clothing instead of mere covering to keep warm; appetizing food instead of anything that suffices to appease hunger. It provides the freedom from toil without which there can be no art, music, literature, or learning. There is no need to belabor the point. What lifted man - one of the weaker mammals - above the animal world was that he could devise, with his brain, ways to increase the energy at his disposal, and use the leisure so gained to cultivate his mind and spirit. Where man must rely solely on the energy of his own body, he can sustain only the most meager existence.


Man's first step on the ladder of civilization dates from his discovery of fire and his domestication of animals. With these energy resources he was able to build a pastoral culture. To move upward to an agricultural civilization he needed more energy. In the past this was found in the labor of dependent members of large patriarchal families, augmented by slaves obtained through purchase or as war booty. There are some backward communities which to this day depend on this type of energy.


Slave labor was necessary for the city-states and the empires of antiquity; they frequently had slave populations larger than their free citizenry. As long as slaves were abundant and no moral censure attached to their ownership, incentives to search for alternative sources of energy were lacking; this may well have been the single most important reason why engineering advanced very little in ancient times.


A reduction of per capita energy consumption has always in the past led to a decline in civilization and a reversion to a more primitive way of life. For example, exhaustion of wood fuel is believed to have been the primary reason for the fall of the Mayan Civilization on this continent and of the decline of once flourishing civilizations in Asia. India and China once had large forests, as did much of the Middle East. Deforestation not only lessened the energy base but had a further disastrous effect: lacking plant cover, soil washed away, and with soil erosion the nutritional base was reduced as well.

Another cause of declining civilization comes with pressure of population on available land. A point is reached where the land can no longer support both the people and their domestic animals. Horses and mules disappear first. Finally even the versatile water buffalo is displaced by man who is two and one half times as efficient an energy converter as are draft animals. It must always be remembered that while domestic animals and agricultural machines increase productivity per man, maximum productivity per acre is achieved only by intensive manual cultivation.


It is a sobering thought that the impoverished people of Asia, who today seldom go to sleep with their hunger completely satisfied, were once far more civilized and lived much better than the people of the West. And not so very long ago, either. It was the stories brought back by Marco Polo of the marvelous civilization in China which turned Europe's eyes to the riches of the East, and induced adventurous sailors to brave the high seas in their small vessels searching for a direct route to the fabulous Orient. The "wealth of the Indies" is a phrase still used, but whatever wealth may be there it certainly is not evident in the life of the people today.


Asia failed to keep technological pace with the needs of her growing populations and sank into such poverty that in many places man has become again the primary source of energy, since other energy converters have become too expensive. This must be obvious to the most casual observer. What this means is quite simply a reversion to a more primitive stage of civilization with all that it implies for human dignity and happiness.


Anyone who has watched a sweating Chinese farm worker strain at his heavily laden wheelbarrow, creaking along a cobblestone road, or who has flinched as he drives past an endless procession of human beasts of burden moving to market in Java - the slender women bent under mountainous loads heaped on their heads - anyone who has seen statistics translated into flesh and bone, realizes the degradation of man's stature when his muscle power becomes the only energy source he can afford. Civilization must wither when human beings are so degraded.


Where slavery represented a major source of energy, its abolition had the immediate effect of reducing energy consumption. Thus when this time-honored institution came under moral censure by Christianity, civilization declined until other sources of energy could be found. Slavery is incompatible with Christian belief in the worth of the humblest individual as a child of God. As Christianity spread through the Roman Empire and masters freed their slaves - in obedience to the teaching of the Church - the energy base of Roman civilization crumbled. This, some historians believe, may have been a major factor in the decline of Rome and the temporary reversion to a more primitive way of life during the Dark Ages. Slavery gradually disappeared throughout the Western world, except in its milder form of serfdom. That it was revived a thousand years later merely shows man's ability to stifle his conscience - at least for a while - when his economic needs are great. Eventually, even the needs of overseas plantation economies did not suffice to keep alive a practice so deeply repugnant to Western man's deepest convictions.


It may well be that it was unwillingness to depend on slave labor for their energy needs which turned the minds of medieval Europeans to search for alternate sources of energy, thus sparking the Power Revolution of the Middle Ages which, in turn, paved the way for the Industrial Revolution of the 19th Century. When slavery disappeared in the West engineering advanced. Men began to harness the power of nature by utilizing water and wind as energy sources. The sailing ship, in particular, which replaced the slave-driven galley of antiquity, was vastly improved by medieval shipbuilders and became the first machine enabling man to control large amounts of inanimate energy.


The next important high-energy converter used by Europeans was gunpowder - an energy source far superior to the muscular strength of the strongest bowman or lancer. With ships that could navigate the high seas and arms that could outfire any hand weapon, Europe was now powerful enough to preempt for herself the vast empty areas of the Western Hemisphere into which she poured her surplus populations to build new nations of European stock. With these ships and arms she also gained political control over populous areas in Africa and Asia from which she drew the raw materials needed to speed her industrialization, thus complementing her naval and military dominance with economic and commercial supremacy.


When a low-energy society comes in contact with a high-energy society, the advantage always lies with the latter. The Europeans not only achieved standards of living vastly higher than those of the rest of the world, but they did this while their population was growing at rates far surpassing those of other peoples. In fact, they doubled their share of total world population in the short span of three centuries. From one sixth in 1650, the people of European stock increased to almost one third of total world population by 1950.


Meanwhile much of the rest of the world did not even keep energy sources in balance with population growth. Per capita energy consumption actually diminished in large areas. It is this difference in energy consumption which has resulted in an ever-widening gap between the one-third minority who live in high-energy countries and the two-thirds majority who live in low-energy areas.


These so-called underdeveloped countries are now finding it far more difficult to catch up with the fortunate minority than it was for Europe to initiate transition from low-energy to high-energy consumption. For one thing, their ratio of land to people is much less favorable; for another, they have no outlet for surplus populations to ease the transition since all the empty spaces have already been taken over by people of European stock.


Almost all of today's low-energy countries have a population density so great that it perpetuates dependence on intensive manual agriculture which alone can yield barely enough food for their people. They do not have enough acreage, per capita, to justify using domestic animals or farm machinery, although better seeds, better soil management, and better hand tools could bring some improvement. A very large part of their working population must nevertheless remain on the land, and this limits the amount of surplus energy that can be produced. Most of these countries must choose between using this small energy surplus to raise their very low standard of living or postpone present rewards for the sake of future gain by investing the surplus in new industries. The choice is difficult because there is no guarantee that today's denial may not prove to have been in vain. This is so because of the rapidity with which public health measures have reduced mortality rates, resulting in population growth as high or even higher than that of the high-energy nations. Theirs is a bitter choice; it accounts for much of their anti-Western feeling and may well portend a prolonged period of world instability.


How closely energy consumption is related to standards of living may be illustrated by the example of India. Despite intelligent and sustained efforts made since independence, India's per capita income is still only 20 cents daily; her infant mortality is four times ours; and the life expectance of her people is less than one half that of the industrialized countries of the West. These are ultimate consequences of India's very low energy consumption: one-fourteenth of world average; one-eightieth of ours.


Ominous, too, is the fact that while world food production increased 9% in the six years from 1945-51, world population increased by 12%. Not only is world population increasing faster than world food production, but unfortunately, increases in food production tend to occur in the already well-fed, high-energy countries rather than in the undernourished, low-energy countries where food is most lacking.


I think no further elaboration is needed to demonstrate the significance of energy resources for our own future. Our civilization rests upon a technological base which requires enormous quantities of fossil fuels. What assurance do we then have that our energy needs will continue to be supplied by fossil fuels: The answer is - in the long run - none.

The earth is finite. Fossil fuels are not renewable. In this respect our energy base differs from that of all earlier civilizations. They could have maintained their energy supply by careful cultivation. We cannot. Fuel that has been burned is gone forever. Fuel is even more evanescent than metals. Metals, too, are non-renewable resources threatened with ultimate extinction, but something can be salvaged from scrap. Fuel leaves no scrap and there is nothing man can do to rebuild exhausted fossil fuel reserves. They were created by solar energy 500 million years ago and took eons to grow to their present volume.


In the face of the basic fact that fossil fuel reserves are finite, the exact length of time these reserves will last is important in only one respect: the longer they last, the more time do we have, to invent ways of living off renewable or substitute energy sources and to adjust our economy to the vast changes which we can expect from such a shift.

Fossil fuels resemble capital in the bank. A prudent and responsible parent will use his capital sparingly in order to pass on to his children as much as possible of his inheritance. A selfish and irresponsible parent will squander it in riotous living and care not one whit how his offspring will fare.


Engineers whose work familiarizes them with energy statistics; far-seeing industrialists who know that energy is the principal factor which must enter into all planning for the future; responsible governments who realize that the well-being of their citizens and the political power of their countries depend on adequate energy supplies - all these have begun to be concerned about energy resources. In this country, especially, many studies have been made in the last few years, seeking to discover accurate information on fossil-fuel reserves and foreseeable fuel needs.


Statistics involving the human factor are, of course, never exact. The size of usable reserves depends on the ability of engineers to improve the efficiency of fuel extraction and use. It also depends on discovery of new methods to obtain energy from inferior resources at costs which can be borne without unduly depressing the standard of living. Estimates of future needs, in turn, rely heavily on population figures which must always allow for a large element of uncertainty, particularly as man reaches a point where he is more and more able to control his own way of life.


Current estimates of fossil fuel reserves vary to an astonishing degree. In part this is because the results differ greatly if cost of extraction is disregarded or if in calculating how long reserves will last, population growth is not taken into consideration; or, equally important, not enough weight is given to increased fuel consumption required to process inferior or substitute metals. We are rapidly approaching the time when exhaustion of better grade metals will force us to turn to poorer grades requiring in most cases greater expenditure of energy per unit of metal.


But the most significant distinction between optimistic and pessimistic fuel reserve statistics is that the optimists generally speak of the immediate future - the next twenty-five years or so - while the pessimists think in terms of a century from now. A century or even two is a short span in the history of a great people. It seems sensible to me to take a long view, even if this involves facing unpleasant facts.


For it is an unpleasant fact that according to our best estimates, total fossil fuel reserves recoverable at not over twice today's unit cost, are likely to run out at some time between the years 2000 and 2050, if present standards of living and population growth rates are taken into account. Oil and natural gas will disappear first, coal last. There will be coal left in the earth, of course. But it will be so difficult to mine that energy costs would rise to economically intolerable heights, so that it would then become necessary either to discover new energy sources or to lower standards of living drastically.

For more than one hundred years we have stoked ever growing numbers of machines with coal; for fifty years we have pumped gas and oil into our factories, cars, trucks, tractors, ships, planes, and homes without giving a thought to the future. Occasionally the voice of a Cassandra has been raised only to be quickly silenced when a lucky discovery revised estimates of our oil reserves upward, or a new coalfield was found in some remote spot. Fewer such lucky discoveries can be expected in the future, especially in industrialized countries where extensive mapping of resources has been done. Yet the popularizers of scientific news would have us believe that there is no cause for anxiety, that reserves will last thousands of years, and that before they run out science will have produced miracles. Our past history and security have given us the sentimental belief that the things we fear will never really happen - that everything turns out right in the end. But, prudent men will reject these tranquilizers and prefer to face the facts so that they can plan intelligently for the needs of their posterity.


Looking into the future, from the mid-20th Century, we cannot feel overly confident that present high standards of living will of a certainty continue through the next century and beyond. Fossil fuel costs will soon definitely begin to rise as the best and most accessible reserves are exhausted, and more effort will be required to obtain the same energy from remaining reserves. It is likely also that liquid fuel synthesized from coal will be more expensive. Can we feel certain that when economically recoverable fossil fuels are gone science will have learned how to maintain a high standard of living on renewable energy sources?


I believe it would be wise to assume that the principal renewable fuel sources which we can expect to tap before fossil reserves run out will supply only 7 to 15% of future energy needs. The five most important of these renewable sources are wood fuel, farm wastes, wind, water power, and solar heat.


Wood fuel and farm wastes are dubious as substitutes because of growing food requirements to be anticipated. Land is more likely to be used for food production than for tree crops; farm wastes may be more urgently needed to fertilize the soil than to fuel machines.


Wind and water power can furnish only a very small percentage of our energy needs. Moreover, as with solar energy, expensive structures would be required, making use of land and metals which will also be in short supply. Nor would anything we know today justify putting too much reliance on solar energy though it will probably prove feasible for home heating in favorable localities and for cooking in hot countries which lack wood, such as India.


More promising is the outlook for nuclear fuels. These are not, properly speaking, renewable energy sources, at least not in the present state of technology, but their capacity to "breed" and the very high energy output from small quantities of fissionable material, as well as the fact that such materials are relatively abundant, do seem to put nuclear fuels into a separate category from exhaustible fossil fuels. The disposal of radioactive wastes from nuclear power plants is, however, a problem which must be solved before there can be any widespread use of nuclear power.


Another limit in the use of nuclear power is that we do not know today how to employ it otherwise than in large units to produce electricity or to supply heating. Because of its inherent characteristics, nuclear fuel cannot be used directly in small machines, such as cars, trucks, or tractors. It is doubtful that it could in the foreseeable future furnish economical fuel for civilian airplanes or ships, except very large ones. Rather than nuclear locomotives, it might prove advantageous to move trains by electricity produced in nuclear central stations. We are only at the beginning of nuclear technology, so it is difficult to predict what we may expect.


Transportation - the lifeblood of all technically advanced civilizations - seems to be assured, once we have borne the initial high cost of electrifying railroads and replacing buses with streetcars or interurban electric trains. But, unless science can perform the miracle of synthesizing automobile fuel from some energy source as yet unknown or unless trolley wires power electric automobiles on all streets and highways, it will be wise to face up to the possibility of the ultimate disappearance of automobiles, trucks, buses, and tractors. Before all the oil is gone and hydrogenation of coal for synthetic liquid fuels has come to an end, the cost of automotive fuel may have risen to a point where private cars will be too expensive to run and public transportation again becomes a profitable business.


Today the automobile is the most uneconomical user of energy. Its efficiency is 5% compared with 23% for the Diesel-electric railway. It is the most ravenous devourer of fossil fuels, accounting for over half of the total oil consumption in this country. And the oil we use in the United States in one year took nature about 14 million years to create. Curiously, the automobile, which is the greatest single cause of the rapid exhaustion of oil reserves, may eventually be the first fuel consumer to suffer. Reduction in automotive use would necessitate an extraordinarily costly reorganization of the pattern of living in industrialized nations, particularly in the United States. It would seem prudent to bear this in mind in future planning of cities and industrial locations.


Our present known reserves of fissionable materials are many times as large as our net economically recoverable reserves of coal. A point will be reached before this century is over when fossil fuel costs will have risen high enough to make nuclear fuels economically competitive. Before that time comes we shall have to make great efforts to raise our entire body of engineering and scientific knowledge to a higher plateau. We must also induce many more young Americans to become metallurgical and nuclear engineers. Else we shall not have the knowledge or the people to build and run the nuclear power plants which ultimately may have to furnish the major part of our energy needs. If we start to plan now, we may be able to achieve the requisite level of scientific and engineering knowledge before our fossil fuel reserves give out, but the margin of safety is not large. This is also based on the assumption that atomic war can be avoided and that population growth will not exceed that now calculated by demographic experts.


War, of course, cancels all man's expectations. Even growing world tension just short of war could have far-reaching effects. In this country it might, on the one hand, lead to greater conservation of domestic fuels, to increased oil imports, and to an acceleration in scientific research which might turn up unexpected new energy sources. On the other hand, the resulting armaments race would deplete metal reserves more rapidly, hastening the day when inferior metals must be utilized with consequent greater expenditure of energy. Underdeveloped nations with fossil fuel deposits might be coerced into withholding them from the free world or may themselves decide to retain them for their own future use. The effect on Europe, which depends on coal and oil imports, would be disastrous and we would have to share our own supplies or lose our allies.


Barring atomic war or unexpected changes in the population curve, we can count on an increase in world population from two and one half billion today to four billion in the year 2000; six to eight billion by 2050. The United States is expected to quadruple its population during the 20th Century - from 75 million in 1900 to 300 million in 2000 - and to reach at least 375 million in 2050. This would almost exactly equal India's present population which she supports on just a little under half of our land area.


It is an awesome thing to contemplate a graph of world population growth from prehistoric times - tens of thousands of years ago - to the day after tomorrow - let us say the year 2000 A.D. If we visualize the population curve as a road which starts at sea level and rises in proportion as world population increases, we should see it stretching endlessly, almost level, for 99% of the time that man has inhabited the earth. In 6000 B.C., when recorded history begins, the road is running at a height of about 70 feet above sea level, which corresponds to a population of 10 million. Seven thousand years later - in 1000 A.D. - the road has reached an elevation of 1,600 feet; the gradation now becomes steeper, and 600 years later the road is 2,900 feet high. During the short span of the next 400 years - from 1600 to 2000 - it suddenly turns sharply upward at an almost perpendicular inclination and goes straight up to an elevation of 29,000 feet - the height of Mt. Everest, the world's tallest mountain.


In the 8,000 years from the beginning of history to the year 2000 A.D. world population will have grown from 10 million to 4 billion, with 90% of that growth taking place during the last 5% of that period, in 400 years. It took the first 3,000 years of recorded history to accomplish the first doubling of population, 100 years for the last doubling, but the next doubling will require only 50 years. Calculations give us the astonishing estimate that one out of every 20 human beings born into this world is alive today.


The rapidity of population growth has not given us enough time to readjust our thinking. Not much more than a century ago our country - the very spot on which I now stand was a wilderness in which a pioneer could find complete freedom from men and from government. If things became too crowded - if he saw his neighbor's chimney smoke - he could, and often did, pack up and move west. We began life in 1776 as a nation of less than four million people - spread over a vast continent - with seemingly inexhaustible riches of nature all about. We conserved what was scarce - human labor - and squandered what seemed abundant - natural resources - and we are still doing the same today.


Much of the wilderness which nurtured what is most dynamic in the American character has now been buried under cities, factories and suburban developments where each picture window looks out on nothing more inspiring than the neighbor's back yard with the smoke of his fire in the wire basket clearly visible.


Life in crowded communities cannot be the same as life on the frontier. We are no longer free, as was the pioneer - to work for our own immediate needs regardless of the future. We are no longer as independent of men and of government as were Americans two or three generations ago. An ever larger share of what we earn must go to solve problems caused by crowded living - bigger governments; bigger city, state, and federal budgets to pay for more public services. Merely to supply us with enough water and to carry away our waste products becomes more difficult and expansive daily. More laws and law enforcement agencies are needed to regulate human relations in urban industrial communities and on crowded highways than in the America of Thomas Jefferson.


Certainly no one likes taxes, but we must become reconciled to larger taxes in the larger America of tomorrow.

I suggest that this is a good time to think soberly about our responsibilities to our descendants - those who will ring out the Fossil Fuel Age. Our greatest responsibility, as parents and as citizens, is to give America's youngsters the best possible education. We need the best teachers and enough of them to prepare our young people for a future immeasurably more complex than the present, and calling for ever larger numbers of competent and highly trained men and women. This means that we must not delay building more schools, colleges, and playgrounds. It means that we must reconcile ourselves to continuing higher taxes to build up and maintain at decent salaries a greatly enlarged corps of much better trained teachers, even at the cost of denying ourselves such momentary pleasures as buying a bigger new car, or a TV set, or household gadget. We should find - I believe - that these small self-denials would be far more than offset by the benefits they would buy for tomorrow's America. We might even - if we wanted - give a break to these youngsters by cutting fuel and metal consumption a little here and there so as to provide a safer margin for the necessary adjustments which eventually must be made in a world without fossil fuels.


One final thought I should like to leave with you. High-energy consumption has always been a prerequisite of political power. The tendency is for political power to be concentrated in an ever-smaller number of countries. Ultimately, the nation which controls the largest energy resources will become dominant. If we give thought to the problem of energy resources, if we act wisely and in time to conserve what we have and prepare well for necessary future changes, we shall insure this dominant position for our own country.


Jag kräver att vi genast avvecklar alla gasolkök!!

Propan är livsfarlig, hör ni det, LIVSFARLIGT!!



Jag kräver att vi genast slutar använda propan! Nu bums, vi människor har inte kapacieten att hantera något så farligt. Nu hoppas jag att jag får se mödrar mot propan tåga mot detta vansinne med Martina Krueger i spetsen som representant för Greenpeace. Jag vill även se Lennart Daleus uttala sig om hur hemskt propan är! Denna olycka har dödat fler personer än Harrisburg för guds skull!

För att vara liter mer allvarlig(om nu någon inte förstår att det ovan är sarkasm), om ett propanlager smäller med sådan kraft, vad skulle då hända om man plantera en hel del sprängdeg på väl utvalda ställen på en LNG(liquified natural gas) båt som är parkerad i New Yorks hamn? Eller flyger ner ett flygplan i fanskapet(nog för det hade krävt sin pilot minst sagt).

Ny blogg

Jag har startat en ny blogg, Byggarbloggen, som jag ska driva parallellt med denna bloggen. Jag misstänker att de flesta som ofta läser denna bloggen inte har det minsta intresset av kroppsbyggning/styrkelyft så därför är det nog smartast att skriva om det på en separat blogg. Då får jag dessutom chans att leka lite med googles bloggsystem, det verkar hittills bättre än blogg.se så kanske jag nångång i framtiden migrerar även denna bloggen dit. Men det får man se senare.

Iallafall, alla som är intresserad av träning och kost, besök gärna min andra blogg där jag ska skriva en hel del om mina tränings och kost filosofier och hur min träning går.

Detta är en jäkligt intressant nyhet



Detta tycker jag är en väldigt intressant nyhet, det visar verkligen med vilken rasande fart utvecklingen inom bioteknik går.
Världens första kommersiellt klonade hundar

Men ännu intressantare är att läsa kommentarerna från bloggare som kommenterar nyhetern, vissa blir arga, rädda, misstänksamma etc. Personligen så ser jag ingen direkt poäng i att klona en hund, men det är ingen skillnad alls mellan enäggstvillingar och kloner så naturen har klonat under väldigt lång tid. Jag kan däremot se en poäng i att klona människor för att kunna odla ersättningsorgan och liknande, förutsatt att man kan odla organen individuellt och inte skapa en hel reservdelsmänniska. Det vore lite väl oetiskt :)

En intressant kommentar är denna på livsbloggen.

när jag läser det här
jag förstår inte varför
jag vill inte förstå detta
det är skrämmande
och vad kommer sedan
Perfekta A-människor?
Snyggt klonade, framavlade
för bästa möjliga resultat...


Läsarna av min blogg kan ju knappast ha ungått att om man slår upp teknikoptimist i en ordbok så ser man en bild på mig. Det gäller definitivt bioteknik, jag ser absolut inget fel på att förbättra människor om vi kan det. Starkare, snabbare, smartare, längre livslängd. Jag ser inte hur det kan vara en nackdel för mänskligheten som stort även om det initialt kanske skulle dela upp mänskligheten mellan "förbättrade" och "icke förbättrade". När tekniken får nog stor penetration så suddas ändå de gränserna ut. Jag ser inte heller något problem med att förbättra det runt oss, naturen är varken helig eller perfekt och om vi kan göra det bätte för att gynna oss själva så go ahead.

Detta århundrade kommer bara bioteknikens århundrade och jag misstänker att ingenting kommer vara sig likt om hundra år. Varken människa eller natur.

Tidigare inlägg Nyare inlägg