Grönarealisten

Lägre tillit för kärnkraftsindustrin

Förtroendet för kärnkraftsindustrin har minskat kraftigt, enligt en undersökning utförd vid Göteborgs universitet. Även rädslan för en stor kärnkraftsolycka har ökat.

Rekordlågt förtroende för kärnkraften

Rädslan för en stor kärnkraftsolycka i Sverige har samtidigt vuxit. Även den är nu den största sedan 80-talet.

Ja vad ska man säga, återigen verkar en hel del svenskar ha blivit lurade att tro att en katastrof kan ske i lättvattenreaktorer, det är väldigt tragiskt. Mest sorgligt är att SSI och SKI så grovt missköter sitt jobb att informera allmänheten. Det är kanske inte förvånande att varken SSI eller SKI går ut i media och förklarar exakt varför en stor olycka är omöjligt, det hade trots allt inte alla politiker som är kärnkraftsmotståndare uppskattat. Men att informera är en av de uppgifter som SSI och SKI har, synd att politiska omständigheter förhindrar dom att göra sitt jobb.

All uppmärksamhet runt kärnkraft är löjlig, varför ser man inte en oppinionsmätning över Göteborgares förtroende för oljeraffinaderiet på hissingen? Varför inte en om svenskars förtroende för vindkraft som en seriös energikälla? Kärnkraften måste sluta särbehandlas både av politiker och media. Det finns ingen anledning till att särbehandla kärnkraft, det är den utan tvekan säkraste storskaliga energikällan som existerar idag. En katastrof som Tjernobyl kan inte ske i en lättvattenreaktorn eftersom väldigt grundläggande naturlagar förhindrar det. Hur många decennier till måste världens lättvattenreaktorer rulla på utan att ha skadat en enda människa innan alla inser hur säkra de är? Hur många måste dö på grund av kolkraft medans vi väntar?

Nu kommer jag säkert få en kommentar där Tage Danielssons monolog citeras eller där någon dra till med ett "tänk om ringhals flyger i bitar och halva sverige blir radioaktiv ödemark". Då är min fråga bara denna, hur ska det gå till? Vilken process i reaktorn ska producera nog mycket energi för att kunna knäcka inneslutningsbyggnaden runt reaktorn som är konstruerad av metertjock förstärkt betong? Hur ska det gå till med enbart sönderfallsenergi från klyvningsprodukter som tillgänglig energikälla?

George Dyson talar om det projekt hans far Freeman Dyson var delaktig i som gick ut på att utveckla ett rymdskepp som drivs med kärnexplosioner. Ett enastående projekt som hade all potential i världen att på allvar låta oss människor spridas från denna lilla sköra planeten. Deras motto var att ta sig till saturnus 1970.

Iallafall, jag läste kommentarsfältet och hittade dessa tre kommentarer.

castingtherunes (1 week ago) Reply Let's NOT take a rocket to Saturn and say we did. Why waste good taxpayer money on this technocratic bullshit?

castingtherunes (2 days ago) Investing in health, education, and the environment is more important. The repair of Mother Earth should be man (scam) kind's future. Will scamkind simply fly away to Saturn leaving its raped mother behind? Judging from how shallow all these technocrats are, I guess the answer is yes.

castingtherunes Freeman Dyson is full of shit. If we were meant to conquer the universe, we'd fart rocket fuel. Nature will not conform to your star drek fantasies. In the short time we've been on this planet, we've destroyed it like a filthy toddler throwing away a candy wrapper. The universe isn't meant for window shopping. The Earth was meant to nourish us and for us to nurture it.

Jag förstår inte hur någon människa kan titta upp en stjärnklar natt och vara fullständigt nöjd med iden att mänskligheten aldrig var "menad" att ta sig dit. Om vi inte var "menade" till det så hade vi aldrig blivit utrustade med ett intellekt kapabel att hitta på ideer för hur det kan genomföras. Om man nu går runt med föreställningen att vi är menade till något överhuvudtaget.

Jag kan överhuvudtaget inte tänka mig en horriblare framtid än en där mänskligheten helt gett upp drömmen om att fortsätta utforska bortom vår lilla planet. Det mest korkade är att tro att pengar som skärs ner från NASA's budget kommer användas till miljövård etc istället, en otroligt naiv ide. Lika korkat som alla de astrofysiker som gnäller över hur mycket mer vetenskapliga resultat man får ut ifall man tar pengarna från bemannad rymdfart och satsar på teleskop och rymdsonder istället. Tar man pengar från ett ställe hamnar det nästan aldrig på det andra stället man själv vill. Det finns hur som helst mycket bättre ställen att ta pengar ifrån. Det existerar ingen konflikt mellan miljö och fortsatt utforskning av rymden. Speciellt inte då ekonomisk rymdfart skulle kunna vara en av lösningarna på miljöproblemen. Om kostnaden för att lyfta saker till omloppsbana kan sänkas med några storleksordningar hade det kunnat bli tänkbart att fånga in asteroider och flytta en stor del av gruvbrytningen till omloppsbana, efter det kan man även flytta förorenande industrier dit. Det kräver genombrott både i icke kemiska uppskjutningsmetoder och i automatiska processer men det är inte på något sätt en omöjlighet och väldigt åtråvärt ur miljösynpunkt i det långa loppet(100+ år in i framtiden).

Men det främsta argumentet för rymdfart och även extrema projekt som Orion är självbevarelsedriften. Det är vansinne att mänskligheten ska förbli fångad på en skör planet där en katastrof som utplånar hela mänskligheten kan ske när som helst. Vi måste sprida ut oss ifall vi ska överleva långsiktigt  Utvecklad rymdfart är en absolut nödvändighet ifall vi ska skydda oss mot dinosauriedödarasteroider och kometer. Om en jätteasteroid på kollisionskurs med jorden upptäcks imorgon kan vi enbart kunnat luta oss tillbaka och rulla tummarna tills allt är över. Att skicka upp några smutsiga oljeborrningsarbetare på en trimmad rymdfärja funkar tyvärr inte. Klimatförändring är inte ens jämförbart med en sådan katastrof och sannolikheten för att det ska ske är på tok för stor för att ignoreras.

If a global stabilisation or decline in methane emissions continued, global atmospheric methane

concentrations would begin to fall. However, until it is known whether the recent stabilisation is a temporary

interruption to growth or a sustained change in the methane budget, it is not possible to predict future

concentrations with confidence. Furthermore, there is a possibility of abrupt releases of methane in the

future.

China's nuclear power expansion "faster than planned"-Xinhua

BEIJING, March 8 (Reuters) - China is expanding nuclear power construction plans faster than earlier planned, a senior energy official told state media on Saturday, saying installed power capacity by 2020 could be 50 percent above the initial goal.

China's nuclear energy development plan had called for operating power capacity to hit 40 gigawatts (GW) by 2020, enough to power Spain but feeding just 4 percent of total generating capacity for the voracious Chinese economy.

But Zhang Guobao, a vice minister of the National Development and Reform Commission long involved in energy planning, said he now expected installed nuclear power capacity of 60 GW by that date, Xinhua news agency reported.

Kina eller Indien är var man ska vara, ifall mina planer slår igenom så kommer jag befinna mig i Kina under ett år :) Då kanske man får in en fot och lite till. Börjar ta emot att tänka sig att bo kvar i Sverige eller Europa, det finns inga visioner eller framtidstankar här.

.......The second and most exciting proposals are to come later this year. The two reactor vendors will each make a proposal to Eskom covering a potential fleet of new reactors to a total of 20,000 MWe. That works out to about 12 EPR units or 17 AP1000s.

Britain offers up to 18 more nuclear power sites

Britain said on Thursday it was making 18 more sites available for the next generation of nuclear power stations and gave operators four weeks to pick the ones they wanted. "Interest in building new nuclear power stations in the UK is strong," Business Secretary John Hutton said in a statement on the Government News Network (www.gnn.gov.uk).

Här i Sverige käbblar vi om hur vi ska göra medans resten av världen kör på ordentligt. Synd bara att Sydafrikanernas pebble bed reaktor ännu inte är mogen för storskalig industriell drift. Jag hoppas Sydafrika nöjer sig med 2-3 EPR eller 3-4 AP1000 och sen täcker resten av behovet med pebble beds, det är helt enkelt en överlägsen reaktortyp.

Jag måste verkligen säga att det känns som man är rätt man på rätt plats vid rätt tid! Kärnkraften får äntligen en uppsving och industrin skriker efter kunnig personal. Efter jag doktorerat lär det inte vara svårt att få jobb någonstans i världen. Jag hoppas några nya, inovativa och driftiga företag dyker upp snart som kan ta upp kampen med Areva, Toshiba, Westinghouse och de andra stora konservativa spelarna inom kärnkraft. Det behövs nya ideer. Kanske dags att börja fundera på att starta eget företag.

Det kanske framstår ibland som att jag är helt okritisk mot kärnkraftsindustrin och tycker att all kärnkraft är bra kärnkraft. Det kanske krävs att jag börjar blogga lite om vad jag anser bristerna vara med dagens teknik och hur industrin sköter saker och ting idag. Men jag diskuterar oftast kärnkraft i relation med andra energikällor och inte en kärnteknik vs en annan. Dags att göra det istället! För det finns jäkligt mycket med dagens kärnkraftsindustri som jag tycker illa om.

Det jag är mest missnöjd med är att industrin ännu satsar stora summor på lättvattenreaktorer. Lättvatten*reaktorer som idag utgör i princip alla komersiella reaktorer är i mina ögon en korkad, resursslösande och gammal teknik som borde förpassas till skrothögen. Idag finns det mycket bättre alternativ. Men lättvattenreaktorernas fördel för industrin är att de förstår sig på den och hela industrin har byggts upp med den tekniken och att vända på den skutan är dyrt till en början. Andra tekniker skulle kräva stora initiala investeringar och det är möjligt att det skulle innebära några öre per kWh dyrare elproduktionskostnader.

Så vad är nackdelarna med lättvattenreaktorer?

De är ENORMT dåliga på att ta tillvara på energin i kärnbränslet. Lättvattenreaktorer drivs på anrikat uran, det krävs ungefär 8 kilo naturligt uran för att producera ett kilo anrikat uran. Ur det kilot anrikat uran får man sen ut ungefär en miljon kilowattimmar**. Det blir alltså runt 100 000 kWh per kilo naturligt uran som går åt.

Det totala energiinehållet i ett kilo naturligt uran är*** ungefär 20 miljoner kWh. Man får alltså ut hela 0.5% av energin i naturligt uran när man använder det i lättvattenreaktorer. Jippie! I en tungvattenreaktor som drivs med naturligt uran får man ut runt 360 000 kWh/kg vilket åtminstone är nästan fyra ggr bättre än en lättvattenreaktor. Men ändå rätt så jävla kasst!

Om man däremot använder reaktorer med snabbt neutronspektrum och man upparbetar och återanvänder bränslet så kan man få ut upp till 100ggr mer energi än från en lättvattenreaktor. Att få ut 20 miljoner kWh per kilo naturlig uran är nog omöjligt för det sker alltid förluster på ett eller annat sätt, men med slutna bränslecykler och snabba reaktorer börjar man iallafall hamna i den storleksordningen och inte längre lira på enstaka procent. Lika hög bränsleutnyttjande får man om man använder toriumbränsle i molten salt reaktorer(man måste bara älska de reaktorerna).

Varför använder man då lättvattenreaktorer och skiter i upparbetning, det är främst för att priset på naturligt uran länge har varit löjligt lågt. Det har legat så lågt som 10-20 dollar per kg. Uranet kostade alltså bara runt 0.2-0.3 öre per producerad kWh el, i en sån situation är det inte ekonomiskt vettigt att sluta bränslecykeln och investera i snabba reaktorer. Det var helt enkelt ekonomiskt att vara slösaktig! Men det är definitivt inte miljövänligt eller bra ur avfallssynpunkt. Lättvattenreaktorer producerar 100 gånger så mycket avfall per producerad kWh som en snabb reaktor och det krävs givetvis att 100 gånger så mycket uran bryts. BULLSHIT! Kärnkraftspionjärerna förstod redan på 50 talet att snabba reaktorer och upparbetning var vägen att gå, men ekonomerna vann i den kampen.

Det är det jag stör mig mest på, alla stora reaktortillverkar, AREVA, Westinghouse-Toshiba, GE-Hitachi ect satsar alla fullt på sina lättvattenreaktorer. AREVA med EPR, Westinghouse med AP1000 och GE med ABWR. Toshiba satsar iallafall litegrann på snabba reaktorer, de tog nyligen i drift en anläggning för att undersöka natriumkylning. AREVA har nog en del planer eftersom Frankrike har en långsiktig syn på kärnteknik. Men när det gäller faktiska dollar satsade så har lättvattentekniken fått enormt mycket större summor pengar. Jag antar att hela min invändning är att några få öre per kWh kan reducera miljöpåverkan enormt men ändå vinner de där örena. Men men sån är den fria marknaden så länge man inte internaliserar externa kostnader, min förhoppning är att uranpriserna fortsätter ligga på höga nivåer från och med nu så det stimulerar ekonomiska intresset för slutna bränslecykler.

Den andra nackdelen med lättvattenreaktorer är att de kan få härdsmälta, spring dock inte iväg och bygg en skyddsbunker nu direkt! TMI olyckan i Harrisburg demonstrerade ypperligt att en härdsmälta inte har någon skadlig inverkan på varken miljö eller hälsa. Det är enbart en ekonomisk katastrof för de som äger reaktorn. Men som TMI även demonstrerade så är en härdsmälta en enorm PR katastrof för kärnkraftsindustrin. Jag vet inte om det handlade om dålig PR hantering, men TMI förstörde en hel del oppinionsmässigt trots att inget egentligen hände.

En fördel med många andra reaktortyper är att de inte kan få en härdsmälta, det är fullt möjligt att designa bränslen och material så att de kan hantera de temperaturer som uppkommer ifall kylningen, som vid TMI, slås av eller ut. Man har demonstrerat detta i testanläggningar för flera olika sorters reaktorer. I en snabb reaktor (IFR) i USA så drog man avsiktligt ut alla kontrollstavar och slog av all kylning, reaktorn slog bara av sig själv och inget hände. I tyskland utförde man ett likadant test i en annan reaktortyp, pebble bed reaktor. Där är smältpunkten för bränslet så pass hög att temperaturen i reaktorn, även när man slår av all kylning, aldrig kommer i närheten. Det är fysiskt omöjligt för temperaturen att bli så hög. I sådana reaktorer så är alltså både kriticitetsolycka, dvs skenande kärnreaktion som i Tjernobyl, omöjlig och även vanlig härdsmälta på grund av värmeproduktion från fissionsprodukter. Kriticitetsolyckor är givetvis omöjliga även i lättvattenreaktorer borde jag också påpeka. Reaktorer som kan få kriticitetsolyckor är överhuvudtaget olagliga att bygga i västvärlden och det har de varit sen långt före Tjernobyl.

Nåja det sammanfattar väll lite kritik jag har mot industrin, det finns fler saker jag inte gillar och jag kommer nog skriva mer blogginlägg om det senare.


*lättvatten är vanligt hederligt vatten, till skillnad från tungvattenreaktorer. Det är lite löjligt att skriva lättvatten och inte bara vatten. Men det har blivit standard att skriva lättvatten.

* Man anger bränsleanvändninge i "burnup" som anges i megawattdagar per kilo eller ton uran. En megawattdag är naturligtvis 24 megawattimmar vilket är 24 000 kilowattimmar. Vanlig burnup i lättvattenreaktorer är mellan 33-50 MWd/kg

*** Ett kilo uran är 4,2 mol uranatomer. Fission av en uranatom ger ungefär 200MeV vilket är 3,204*10^-11 joule. Fission av 4,2 mol ger alltså 3,204*10^-11 X 4,2 X 6.022*10^23= 8,1*10^13 joule. Det är lika med 22.51 miljoner kilowatttimmar.

Bifogar mitt svar till Simu, som inte publicerades i Dalarnas Tidningar / Göran B

Svenskt uran kostade 30 öre/kWh

Johan Simu försvarar kärnkraft utan hänsyn till ekonomi och miljö. Van Leeuvens beräkningar är givetvis publicerade på många ställen, t ex av Oxford Research Group, som tilldelats det prestigefyllda
Niwano Peace Price för sina publikationer, t ex publikation Q6, ?Nuclear Power-the energy balance? av van Leeuwen & Smith.
Simu refererar till Olympic Dam i Australien. Den är i huvudsak
en koppargruva där uran är en av biprodukterna. Den
skulle inte löna sig
som enbart en urangruva. Rössing i Namibia är en mycket speciell gruva , ett gigantiskt dagbrott med oacceptabla miljöförhållanden. Den var planerad att stänga i fjol på grund av dålig ekonomi men har fått en nådatid på grund av den rådande uranbristen. Gemensamt för dessa gruvor är att det inte finns några planer på att återställa de omfattande miljöskador de åsamkat. I Namibia har man grävt upp ofattbara en miljard ton malm ur gruvan varav ca 350 miljoner ton blivit radioaktivt avfall som deponeras i en näraliggande dal utan skydd för väder och vind. Att missköta miljön och arbetarna på det sätt som görs i Namibia är oacceptabelt i civiliserade länder.
Ett jämförelse med
den sen 25 år stängda urangruvan i Ranstad i Billingen i Västergötland är här motiverad. Uranhalten där är ungefär lika låg som i Namibia. Där har man med skattebetalarnas pengar försökt att städa upp efter sig även om mycket återstår att göra och området fortfarande förblir delvis avspärrat under lång tid framöver. Kostnaderna för uranbrytningen i Ranstad uppgår idag till ca 30 öre/kWh räknat på det producerade uranet, dvs. långt ifrån lönsamt.
Simus okritiska förhållning till alla uppgifter från kärnkraftsindustrin är inte högskolemässig. På Högskolan Dalarna försöker vi få studenterna att värdera uppgifter och tänka själva. Så är tydligen inte fallet i Göteborg. Det känns därför inte meningsfullt för mig att fortsätta debatten med Simu så det här blir mitt sista svar till honom.

Göran Bryntse, Tekn Dr

Göran, det spelar ingen roll hur många gånger du nämner van Leeuwen och Smith, fakta kvarstår ändå att deras siffror inte stämmer med verkligheten och det är verkligheten som är viktig, inte imaginära siffror i bluffstudier.

Oavsett hur många think tanks som ORG som tittar på det så är ändå inte van Leeuwen och Smiths resultat publicerat i någon respektabel forskningsjournal. Det är däremot livscykelanalyserna nedan som du kan blädda igenom och som är total industrioberoende. Det finns många fler, gå in på sciencedirect och se vad konsensus bland LCA's är.

M Rashad, Applied Energy, 2000, vol 65 211-219.
Young Eal Lee et al, Progress in nuclear energy, vol 37, 113-118.
Koji Tokimatsu et al, Energy Policy, 2006, vol 34, 833-852
Vasilis M. Fthenakis, Energy Policy, 2007 ,vol 35, 2549-2557
Hiroki Hondo, Energy, 2005, vol 30, 2042-2056
Luc Gagnon et al, Energy Policy, 2002, vol 30, 1267-1278
Keishiro Ito et al, Energy Convers. Mgmt, 1997, Vol. 38, 607-614.
Daniel Weisser, Energy, 2007, vol 32, 1543-1559.

Du kan inte heller kalla att Öko institutet är kärnkraftsvänliga, trots det är deras siffror glasklara, precis som alla andra livscykelanalyser jag refererat. De visar alla samma sak och dementerar alla van Leeuwen och Smith. Att du hänger upp dig på just van Leeuwen och Smiths förmodar jag är för att det är den enda livscykelanalysen som överhuvudtaget visar dåliga siffror för kärnteknik. Ditt argument hänger enbart på dom och dementeras av alla andra.

När du beskriver uranbrytning så låter det som du tror att nytt radioaktiva material produceras när i realiteten man bara gräver upp det som redan finns i backen. Det finns inga som helst problem med attt späda ut, kemiskt stabilisera och återställa allt det man brutit och det ska man givetvis enligt lag kräva. Att vissa gruvor skitit i det betyder inte att det inte går. Ranstad är dåligt exempel på en gruva från en tid då miljölagstiftning inte var något att bra sig om, Bra exempel på återställning är Nabarlek och Mary Kathleen i australien. Det finns en fullständig plan för återställning av Olympic och gruvbolaget är tvingat enligt australiensisk lag att sätta undan pengar till återställning. Om det inte är så i Namibien så kan du knappast säga att det är uranets fel. Att afrika blir exploaterat är ingen nyhet, förhållandena i andra afrikanska gruvor är knappast bättre och säger absolut ingenting om västerländsk gruvdrift.

När det gäller vilka fyndigheter som är brytbara så beror det givetvis på uranpriserna. Det intressanta är då att uranpriserna kan mer än femdubblas utan att påverka elproduktionspriset mer än med några öre. De fyndigheter som bryts vid Olympic är utan tvekan brytbara ekonomiskt vid en sådan prisnivå. Sen är det inget nytt att bryta flera mineraler samtidigt, alunskiffer innehåller mycket mer än uran som gör det intressant. Att det skulle vara ett argument mot uranbrytning är nått nytt, uran bryts även i samband med fosfatbrytning och där finns enorma uranfyndigheter. 30 öre kWh för Ranstad uran låter som en siffra tagen direkt från www.mdani.demon.co.uk/para/random.htm

Ditt lilla påhopp om att jag inte kan tänka kritiskt är mest sorgligt. Speciellt då du helt ignorerar alla forskningsrön som inte är negativa till kärnteknik. Det är nog du som behöver lära dig tänka själv och inte okritisk svälja varje suspekt studie som görs för att svartmåla kärnteknik. Vetenskaplig granskning är tydligen inget för dig men jag kan upplysa dig att jag skolats i det grundligt under min utbildning.

Johan Simu
Fil.kand kärnfysik.

*24*10^-6*1190 = 0,029 = 29 mELU/kWh för kärnkraft från uranförbrukning.
** 24 milligram/kWh*2/50=0.96 mg/kWh

If 2g-U/kg-adsorbent is submerged for 60 days at a time and used 6 times, the uranium cost is calculated to be 88,000 yen/kg-U, including the cost of adsorbent production, uranium collection, and uranium purification. When 6g-U/kg-adsorbent and 20 repetitions or more becomes possible, the uranium cost reduces to 15,000 yen. This price level is equivalent to that of the highest cost of the minable uranium. The lowest cost attainable now is 25,000 yen with 4g-U/kg-adsorbent used in the sea area of Okinawa, with 18 repetitionuses. In this case, the initial investment to collect the uranium from seawater is 107.7 billion yen, which is 1/3 of the construction cost of a one million-kilowatt class nuclear power plant.

25 000 yen/kg med dagens valutakurser är 233 dollar/kg. Om man går efter deras antagande att det kan gå ner till 15 000 yen/kg så blir det 140 dollar/kg. Spotpriset för uran är idag ungefär 90 dollar/kg. Uranpriserna måste alltså stiga med 55% för att det ska bli ekonomiskt med utvinning ur havet. Totala elproduktionskostnaderna vid svenska kärnkraftverk ligger runt 19 öre enligt OKG's årsrapport. 10% är bränslekostnad och en tumregel är att en tredjedel är kostnad för naturligt uran och resten är anriknings och bränsletillverkningskostnader.

Kostnaderna för naturligt uran idag blir alltså ungefär ett halvt öre per kWh. Om uranpriserna stiger med 55% har vi istället 0.87 öre per kWh. Det blir alltså hela 0.31 öre/kWh dyrare att producera el om kärnkraften får uran från havsvatten istället för gruvor. Om vi lägger till ett halvt öre till för att uranutvinningsföretagen ska gå med bra vinst så landar man max vid runt ett öre dyrare elproduktionskostnad. För att vara rättvist så blir det faktiskt 10 miljoner per producerad terrawattimme vilket förklarar varför elbolagen kör med det billigaste uranet de kan hitta. Men det är inte på något sätt en stor smäll ekonomiskt. Ett öre per kWh är lägre kostnad än tex effektskatten, det hade inte påverkat kärnkraftens ekonomi märkbart.

Hur som helst är den övre gränsen för uranpriset långsiktigt någonstans runt 200 dollar/kg. Om någonsin uranpriserna skjuter så högt och stannar där så kommer folk börja satsa på uranutvinning ur havsvatten och sen kommer priset stabiliseras vid den nivån och succesivt sjunka när tekniken blir bättre. Det förklarar varför det är rent skitsnack att vi snart kommer få slut på uran, det vore bara sant ifall man dels ignorerar utvinning ur havet som faktiskt är en beprövad metod och även ignorerar allt uran vi ännu inte prospekterat efter men som geologer uppskattar finns där.

För de som är lagda åt det kemiska hållet så finns det  del information om utvinningsmetoden här.
Recovery of rare metalls unobtainable in Japan.
Och lite mer här
Synthesis of Uranium Adsorbent by Radiation-induced Graft Polymerization
En tidigare länk jag hade som beskrev precis allt med metoden har tyvär dött, kvar återstår endast en utskriven kopia på mitt skrivbord. Tyvär så är jag inte en kemist så det är nog inte så lyckat ifall jag försöker förklara metoden åt er eftersom jag själv inte förstår den :)

Jag hoppas Japan fortsätter utveckla denna metoden då den verkligen är överlägsen vanlig gruvbrytning ur miljösynpunkt. De extra 0.31 öre/kWh betalar jag mer än gärna!